Varför förminskar hon mig?
Hej.
Det blev tillslut ett tjafs på resan som jag helst velat undvika. Eller, var mest jag som fick förklara och hon ligger och lyssnar som en tjurig tonåring.
Det började med att hon, första dagen tryckte till mig om att jag skulle då inte smörja in mig med så låg solskyddsfaktor, jag bränner mig ju som vanligt...*suck*
Idag efter att hon tränat med vännen och jag behövt dyka efter en sak i saltvattenpoolen så gick jag in och gjorde henne sällskap i duschen. Hon fräste till att jag inte skulle med in. Sa att det var lugnt, vår vän höll koll på alla våra barn(2 var per familj) Min tanke var aldrig att ha sex, bara kroppslig närhet. Man kan alltid ladda batterierna i omgångar. När jag pussade henne tryckte hon till och frågade hur många öl jag och vännen tagit. Vi är alltså i medelhavet, hon och vänninan tränade med alla barnen. "Ja, 2 små burköl, vad är felet?" Sen blev duschen högst ointressant. Jag kramade lite, hon ville mest bli klar... Jag väger 86kg, två 33cl påverkar inte mig mer än öllukten, som alltid blir.
Vi gick ut och åt nu ikväll. Blev bjudna av restaurangen på en jäger och en raki. Alla vuxna drack förutom sambon. Hon tryckte till mig med att nae, jag skulle då inte dricka den där rakin. Detta inför vänner och morföräldrarna.
Betalade notan och hon kollade plånboken. Vi hade massvis med små mynt, 1,2,5 cent. Räkna är min sida så jag sa att ge mig mynten så fixar jag. Nä då! Varför då?! Ja för att då blir vi av med mynten. Men vi hade ju inte så det räcker? Nä men bara ge mig mynten så löser jag det.
Det slutade med att vi seriöst tjafsade om hurvida vi dricksa killen när vi gick. För övrigt blev vi av med alla 20 st småmynt vi hade.
Jag blir sur på henne, hon trycker ner mig och förminskar mig. Säger det till henne men det vill hon inte lyssna på. Till saken hör att vi är båda över 30 och hennes ursäkt till varför hon pikar om alkohol är för att hon tycker jag blir oförskämd och hårt. Förklarar då att det är ju när du börjar dalta med mig som jag blir irriterad. Tänk er att någon varje ggn du tar en andra kopp kaffe börjar påpeka, inför dina vänner, hur lös i magen du blir, att du borde undvika koppen. Inte tackar man vännen efter 100 ggr. Och till saken hör att jag blir inte tjurig i vänners sällskap, för de tjatar inte på mig. Tro fan mitt tålamod tryter!
Jag blir aldrig odräglig eller oredig. Dricker inte okontrollerat eller "för mycket". Jag är 2-barnsfar, lite har jag lärt mig, men det verkar inte hon tro...
Någon med nåt förslag? Hur får man sin sambo att sluta vara sin morsa? Vill inte att hon ska trycka ner mig och skämma ut mig som om jag skulle ha alkoholproblem.
Antagligen kommer det inte hjälpa alls, eller så hjälper det i några veckor/månad. Sen är hon tillbaka i samma hjulspår.
Det kan låta som en petitess, men jag vet precis hur jävla jobbigt det är! Jag lever inte med denna kvinna längre, så långt gick det!