Varför är det fel att göra abort?

Så om man går till privatklinik är det helt okej att göra abort så ofta man bara kan?Du gör helt klart en viktig distinktion, men det är framförallt den moraliska delen jag är intresserad av, och jag skulle gärna se dig utveckla ditt svar, om du har lust.

Varför är det fel att avsluta en början till ett liv? Är det lika fel att använda preventivmedel eller att överhuvudtaget låta bli att skaffa så många barn man kan, för att det också kan ses som att man inte låter ett potentiellt liv bli till ett faktiskt liv? 

Jag kan tycka att det låter lite godtyckligt. Att något blir moraliskt problematiskt för att du drar en gräns just vid befruktningen. Om du inte tydligt kan förklara varför gränsen går just där, alltså varför det blir moraliskt problematiskt just där. Blir nyfiken på vad den underliggande moraliska principen är, om du kan definiera den?

Att hävda att ett foster inte är ett påbörjat liv är inte ett uttalande om moral, utan snarare en definitionsfråga.

Jag tänker att det måste finnas en underliggande moralisk princip som man följer, för att det inte ska bli godtyckligt. Själv är jag utilitarist, vilket innebär att jag ser det moraliskt rätta som det som maximerar nyttan/lyckan och minimerar lidandet. Följden av det blir att jag inte kan se någon avgörande skillnad mellan att abortera ett foster eller att låta bli att skaffa barn m.h.a. t.ex. preventivmedel. Konsekvensen i båda fall är ett potentiellt liv som inte blir till, och alltså potentiell lycka som inte får upplevas (om vi utgår ifrån att de flesta som föds kommer att leva hyfsat lyckliga liv, åtminstone i vår del av världen).

Vad jag är nyfiken på är hur abortmotståndare kommer fram fram till att abort är moraliskt fel och vilken princip de följer när de drar gränsen vid befruktningen, om det finns något konsekvent resonemang bakom eller om det mest grundar sig i godtycklighet och magkänsla. 

 

Okej, men gräv lite djupare. Varför är det fel att döda en människa? Är det alltid fel att döda en människa? Kan du kommer på någon situation då det är rätt att döda en människa och vad är det i så fall som gör att det är rätt i just den situationen?

De flesta tycker ju att det är okej att döda i vissa fall. Inte nödvändigtvis människor, men andra djur. Är grisar okej att döda? Hundar? Flugor? Musslor? 
Var drar du din gräns och varför just där?

Vad jag diskuterar är den moraliska aspekten, så när jag pratar om potentiellt liv gör jag det ur ett filosofiskt perspektiv snarare än ur ett biologiskt. 

Precis, det finns många moraluppfattningar, och jag skulle vilja veta hur andras ser ut och då mer specifikt relaterat till aborter. Jag har inte försökt göra om biologin för att passa min filosofi och jag förstår ärligt talat inte varför du tror att inte vet vad en befruktning är, eller varför du tror att jag inte förstår skillnaden på en cellklump och ett foster. 

Det var ju ingen biologisk gräns jag frågade om. 

I mina öron låter det ungefär som att säga att det är moraliskt rätt att äta alla djur förutom djur med fjädrar, att man drar sin gräns vid just fjädrar och att man gör det för att slippa gråzoner. Det låter m.a.o. lite meningslöst om man inte kan förklara varför man drar gränsen just där.

Är du själv emot abort?

Den är väl någorlunda tydlig om man är konsekvent och menar att det alltid är fel att avsluta ett liv, men det tror jag inte att så många tycker att det är. 

Jag har berättat i ett inlägg ovan om hur jag själv resonerar och varför jag tycker att just befruktningen som gräns är ointressant. 

Konstig gräns kanske, ja. Jag vill ju förstås hävda att min egen syn på moral är den rätta synen. Men man är åtminstone konsekvent om man menar att det alltid är fel att avsluta liv, och att man därför drar gränsen vid befruktningen, och det kan jag ändå respektera. Men jag betvivlar att abortmotståndarna är konsekventa. De är säkert okej med att döda vissa icke-mänskliga djur, t.ex. Och då blir istället den gränsdragningen den intressanta, varför man tycker att det är okej att avsluta vissa liv men inte alla. Nej, det handlar inte om att maximera nyttan/lyckan och minimera lidandet för mig personligen utan det handlar om den totala lyckan/det totala lidandet i världen.

Som jag skrev i ett annat inlägg, så tror jag inte att särskilt många av de som drar sin gräns vid befruktningen är konsekventa, då jag tror att de är för rätten att döda en del liv (tänker då framförallt på icke-mänskliga djur), och då blir det istället intressant att veta varför man drar gränsen vid just människoliv. 

Kan du komma med ett annat exempel på ett sammanhang där man drar en gräns vid något väldefinierbart för att slippa svåra diskussioner? Jag tycker absolut att det låter ganska meningslöst och framförallt tråkigt - för att inte säga farligt - att dra en gräns någonstans bara för att slippa fundera djupare över vad som är moraliskt rätt eller fel. 

Peter Singer är inte abortmotståndare. Han besvarar själv frågan så här: 

"I don't think the embryo or fetus should be regarded as having a right to life. That's because, although I agree with opponents of abortion that the fetus is a living being of the species Homo sapiens I don't think that mere species membership gives a being a right to life. As a result, I don't think there is anything wrong with abortion unless the abortion is carried out so late in pregnancy that the fetus might feel pain during the procedure. (That in unlikely to be earlier than 20 weeks - the overwhelming majority of abortions are performed much earlier than this.)"

Men utöver det så tror jag att du har en poäng.

Det beror helt på abortmotståndarens svar. 

Befinner man sig i en situation då man måste ta ett beslut man inte står för om man inte vill svika sin filosofi så kan det vara läge att omarbeta filosofin. Sedan att varje beslut kanske inte känns jätteroligt är en annan sak. Jag skulle t.ex. knappast njuta av att döda min egen mamma även om den handlingen skulle rädda en hel befolkning i ett annat land från att dö i plågor, men jag står samtidigt för att det vore det moraliskt rätta att göra.

Varje given situation kan hanteras på ett sätt som är moraliskt bättre än alternativa sätt. I praktiken har vi inte alltid de verktyg som behövs för att vara säkra på vilket sätt som är det bästa, men vi bör alltid sträva efter att ta reda på det.

För att kunna ta det moraliskt bästa beslutet så måste vi veta vad vi menar när vi säger att något är mer moraliskt rätt än något annat. Om vi inte själva kan svara på vad man menar när man säger att något är moraliskt rätt, så kommer det att uppstå problem när väl är dags att fatta ett beslut. Vad man då väljer att göra kommer högst antagligen att bero på faktorer som borde vara irrelevanta, så som t.ex. ens humör i stunden eller vad man själv hade vunnit på att göra.

Att strikt följa en moraliskt princip innebär inte att man inte måste angripa varje problem enskilt, ty det är man i allra högsta grad tvungen att göra. Men att försöka lista ut hur man hanterar en situation på det moraliskt bästa sättet, utan att veta vad som avgör huruvida något är moraliskt rätt eller fel, vore som att försöka ge någon en vägbeskrivning utan att veta vart personen ska.