vilken bra tråd.
Hoppar in här, jag äter just nu letrozol och ska sedan ta ovitrelle för att insemineras i nästa vecka på sophia hemmet.
Så spännande att följa er alla här inne, hur går det för er ?
Hur har ni mått efter hormoner ?
Och har vi lyckats få några plus ?
Kram till er alla
Jag åt också letrexol i fem dagar. Första gången och flrsta gången med insemination. Försökt i två år nu trots ung ålder, 23 och sambo på 24. Aldrig plussat men inte hittat något fel, förutom att jag får dubbla ägg och det kan göra så att ÄL förskjuts tydligen. Ett av äggen tillbakabildades dock den här gången innan inseminationen :) Kände inte av hormonerna alls, gjorde ni?
Ni som gör insemination med hormoner är det efter att man kommit fram till efter utredning att det behövdes?
Så om man går vidare till ivf är det ny kö.. Inget som vi har fått ställa oss i.. De ifrågasatte varför vi inte blev gravida på två inseminationsförsök
HJÄLP,
Startade med letrozol på dag 4 och har i dag tagit sista tabletten av de 5 man skall ta. Ikväll när jag gick på toa upptckte jag att jag hade enormt mycket ägglossningssekret. Ska man ha det redan nu ? Känner mig livrädd att ägglossningen skall komma för tidigt innan ja ghinner ta sprutan ?
Nån som ätit letrozol som vet hur det varit för er ?
Ursäkta snusigt inlägg men det var så mycket så jag hade kunnat bygga broar till kina ??
Nån med erfarenhet ?
Har inte upplevt detta med pergo ??
Okej, tack för svar!
Att tillägga är att vi förmodligen kommer att bli remitterade till RPC i Uppsala då vi bor i Södermanland. På deras hemsida står det att man helst ska ha ett BMI under 28 och inte får överstiga 35. Alltså borde det vara okej att ligga på till exempel 30/31 utan att bli nekad behandling? Min sambo håller på med viktnedgång nu och jag försöker hjälpa och stötta så gott det går för vi har kommit överens om att söka vård när hon har ett BMI runt 30 för då är hon iallafall på god väg ned, viktmässigt. Att gå ner i vikt har varit väldigt upp och ner hela tiden och man vet ju inte hur lång tid det tar att gå ner "allt" tills hon är helt nöjd, men det är åtminstone en bra bit på vägen och man kan ju fortsätta försöka gå ner i fettmassa under behandling och eventuell graviditet osv.
Vet du något om lägsta åldersgränsen för assisterad befruktning? Läste i en annan tråd att det i somras gick igenom någon typ av lag där dom har höjt åldern till 25 år. Jag har ju åldern inne men om 6 månader, då vi tänkt börja, då är hon bara 23 år...jag är inte säker på om det gäller alla kliniker i hela Sverige, men det står ingenting om det på RPC i Uppsala och där har jag sett att dom uppdaterar sidan rätt ofta så jag hoppas det är grönt för oss! Jag har längtat och väntat på min sambo så länge nu och vill inte att något kommer i vägen för oss, nu när hon äntligen känner sig lugnare och okej vid själva tanken om att börja försöka hyfsat snart.
I onsdags var vi hos Linné för att kolla hur allt utvecklats. Vår läkare kunde konstatera att jag hade en äggblåsa på ca 24,5mm som snart skulle släppa och detta var dag 13 i cykeln. Det bestämdes att insemineringen skulle göras samma dag!
Min sambo fick lämna prov som tvättades, jag hämtade ut en ny spruta. Hade inte räknat med att det skulle bli av samma dag så min ovitrellespruta var hemma. Tog sprutan på plats och ett par timmar senare blev jag inseminerad. Min sambos simmare hade ett bra resultat så nu håller vi tummen och tån på att det funkar.
Hur går det för er andra?
Var i dag på vul på sophiahemmet, tydligen var det 3 ägg som mognat så de ville inte ge mig nån äl spruta. Nu vet jag inte om vi skall våga försöka själva hemma ändå. Chansen / risken att 3 ägg skulle släppa spontant samt att 3 ägg skulle befruktas samt att 3 ägg slutligen skulle fästa känns ju helt orimlig. Tanken på tvillingar är ok. Känns ju urdumt att ha ätit hormoner och sedan bara strunta i det och få vänta ända till februari till nästa försök.
Någon som varit i liknande situation ?