När maken inte är pappan
Oj då! Du glömde nämna att du även svek mannen som är den RIKTIGA pappan! Du vill inte ha några påhopp. Men vet du vad? Du förtjänar inget annat! Karma!
Oj då! Du glömde nämna att du även svek mannen som är den RIKTIGA pappan! Du vill inte ha några påhopp. Men vet du vad? Du förtjänar inget annat! Karma!
Det är inte bara din man du svikit. Du sviker även barnet och den biologiska pappan. Jag växte upp så och var 10 år när jag fick veta att min pappa inte är min biologiska pappa. Jag kommer aldrig att förlåta min mamma för det sveket och att hon höll det hemligt tills jag var så gammal. Jag kommer aldrig att förlåta henne för att jag aldrig fick chansen att veta vem min biologiska pappa är eller chansen att lära känna honom.
Mamma hade säkert fortsatt ljuga hela livet om hon kunnat. Nu var pappa på långfart när hon blev gravid och därför visste han och alla andra att han inte kunde vara pappa till mej. Pappa är jag inte arg på fast det var han som berättade. Min mamma förlåter jag aldrig och hon kan sitta ensam i sin lägenhet och ruttna (hon har gjort fler fel än bara det här). Bra början på ett föräldraskap, ljuger för sitt barn från dag 1.
Som motvikt till alla andra, jag tycker det du gjort inte är så hemskt. Alternativet hade ju annars enbart kunna vara att barnet inte fanns. Jag vet inte varför man till varje pris måste trycka upp sanningen i allas ansikten. Du är barnets mamma, din man är barnets pappa. Inte genetiskt förvisso men pappa är han. Ingen mår bättre av att sanningen, mer än möjligen du som slipper bära hemligheten. Se det som du gjort som något fint. Du gav din man möjlighet att bli far och ditt barn möjlighet att bli till. Ta med dej hemligheten i graven och var nöjd med det fina du åstadkommit.
Klart att TS man är pappa! Även om det biologiskt är nån annan som är pappan. Eftersom dom är gifta så är hennes man automatiskt barnets pappa och vårdnadshavare. Och jag tror inte att han vill avsäga sig faderskapet även om sanningen kommer fram. Det sociala är viktigare än det biologiska.
I såna fall kan en adoptivpappa heller kalla sej för pappa. Eller?
I såna fall kan en adoptivpappa heller kalla sej för pappa. Eller?
Det spelar väl ingen roll nu,det är nog vanligare än man tror.Mannen kan fortsätta älska sin "dotter ".Det är väl mamman som kan ha dåligt samvete,hennes val om hon berättar eller inte.En man kan ju först efter DNA test veta säkert om han är biologiskt pappa eller inte.
Det är inte MIN lögn och jag tvingar inte någon till något. Var och en gör precis det som själva vill.
Gissar att du har rätt stora problem som ser dej tvungen att kasta elaka förbannelse över för dej helt okända personer men för all del jag bjuder på den.
Varför skulle jag inte veta det?
Tack för att det finns en till vettig människa med hjärna och hjärta som skriver i denna tråd! Annars skulle jag rent av sagt bli mörkrädd!
Vad är det för förbannelse du pratar om och vad menar du med att kalla mej lögnare?
Och du har tydligen inte kapaciteten att kunna förklara. Blir jag förvånad??