FruFilidutt skrev 2016-12-22 20:06:54 följande:
Enormt stort tack för alla era svar!
Det gör det inte mindre svårt att ta beslutet att låta henne somna men det underlättar otroligt mycket att åtminstone veta att det jag tänker inte är fel utan att det antagligen är det bästa för henne själv. Min älskade bästa vän, frågan är hur man går vidare utan henne sen :'(
Det kommer alldeles säkert att vara väldigt hårt och du lär sakna henne länge, länge. Var nyligen i en situation där jag beslutade att låta min älskade katt somna in och...det gör så fruktansvärt ont att tvingas fatta det beslutet. Utöver sorg och saknad är just det faktum att man de facto beslutar så att säga väldigt svårt att förhålla sig till. Jag känner dock fortfarande att det var det enda rätta och finner viss tröst i det, han slapp bli så dålig att han faktiskt led och hade ont. Så...gör det du tror ocj känner är det bästa för henne och framförallt, tillåt dig att vara ledsen och sörja! Det finns ingenting som heter "det var bara en hund / katt"; det är ju en individ som delat ens liv och vardag under många år och betytt oerhört mycket. Märkligt vore om man inte sörjde och saknade.
