Den tanken förstår jag inte alls, men fair enough, det var ju tanken med tråden, att höra olika åsikter, tankar och känslor.
Fler som vill dela sin åsikt?
För mig är det självklart att inte tvinga liv på något som jag inte tycker kan ha ett värdigt liv, DS kanske går bra, men det finns ju t.ex. ett barn som föddes utan hjärna, eller del av hjärnan, kommer inte ihåg nu, för alltid på en nivå som inte ens matchar en nyfödd. Om det hade gällt ett djur hade det nog setts som djurplågeri.
fast visst, jag har nog vissa själviska orsaker till att jag inte skulle vilja ha ett barn med garanterat utvecklingshandikapp.
Hade gjort abort, det är tufft nog med 2 friska barn som det är (eller ah, den ena ska utredas för adhd så kanske därför jag tycker det känns tufft nog).
Jag hade nog vart en dålig mamma till en med särskilda behov, det visste jag inte innan jag skaffade barn, för hur skulle man vetat hur tufft det kan vara att ha barn över huvud taget? Så nä, hade aldrig velat utsätta ett barn (eller mig själv och syskon) för ett barn med särskilda behov.