Oense om årstid för bebis

En sak förstår inte jag. Han vill alltså vänta i tre månader för att det  INTE ska bli ett december/januaribarn? Jag får inte riktigt ihop den matten om jag ska vara ärlig  Man ska alltid räkna med att det tar tid att bli med barn, 6-12 månader är inte alls ovanligt! Men man måste ju ändå ha i beräkningarna att det KAN gå direkt. Och går det på första försöket och ni börjar i mars/april, ja då blir det i alla fall i mitt huvud ett december/januaribarn  Bättre att börja redan nu då kan jag tycka! Tro mig, som tjej är det INTE kul att behöva vänta bara för väntandets skull. Högst troligen så kommer ni få vänta tillräckligt ändå på det där plusset. Och alldeles oavsett så kommer ni älska den där ungen ofantligt mycket!!

En sak förstår inte jag. Han vill alltså vänta i tre månader för att det  INTE ska bli ett december/januaribarn? Jag får inte riktigt ihop den matten om jag ska vara ärlig  Man ska alltid räkna med att det tar tid att bli med barn, 6-12 månader är inte alls ovanligt! Men man måste ju ändå ha i beräkningarna att det KAN gå direkt. Och går det på första försöket och ni börjar i mars/april, ja då blir det i alla fall i mitt huvud ett december/januaribarn  Bättre att börja redan nu då kan jag tycka! Tro mig, som tjej är det INTE kul att behöva vänta bara för väntandets skull. Högst troligen så kommer ni få vänta tillräckligt ändå på det där plusset. Och alldeles oavsett så kommer ni älska den där ungen ofantligt mycket!!

Jag måste säga att jag tycker att det är löjligt att komma dragandes med att du har "större rätt" att bestämma för att det är du som är gravid, utan honom blir det ingen bebis. Det är ett gemensamt beslut om/när man bestämmer sig för att skaffa barn!

Nu hade jag och min man det väldigt enkelt just i den frågan, vi ville bägge ha barn i början av året. Vi är bägge födda tidigt på året. Dessutom har min man under hela sin barndom sett sin bror ha det tufft i skolan vilket inte blev bättre av att han var född på julafton (om man har svårt för sig blir det inte bättre av att man är yngre än alla andra). Brodern har alltid önskat att hon hade gått över med honom!

Vi planerade, satsade på februari (för att inte riskera decemberbarn), lyckades på första försöket och dottern föddes i februari. Lyckan var komplett! Hade bestämt oss för att ha barn tätt, hoppade över första ägglossningen efter förlossningen (pga att det hade blivit ett decemberbarn) och började försöka igen. Lyckades på första försöket igen och nästa vecka är det dags för lillebror att möta världen!

Vi diskuterade mycket innan vi satte igång, vi hade bestämt att försöka i 5 månader och sedan pausa till året efter. Hade det inte tagit sig under de 5 månaderna år två så hade vi fortsatt och struntat i när bebisen föddes. Vi hade vi en plan redan i förväg, vi är bägge "unga" och har den tiden på oss, och framförallt var vi överens.

Det blir ju lite svårt att planera, som alla andra sagt...

Jag tänker såhär:

Han vill inte ha december/januari och inte heller i slutet på året ( oktober, november) så då är 4 månader borta. Och det är ju rimligt att tro att det finns risk att man går 2-3 veckor över tiden, så september är ju bra att undvika då med...

Och många föder ju förtidigt, 1-2 månader är väl rimligt att tänka sig? Så då försvinner februari och mars med...

Så nu är det: september, oktober, november, december, januari, februari och mars som ni bör undvika.

Hur ofta har du ÄL? Är det långt mellan gångerna, så har ni inte många försök på er innan det är dags att stänga bebisfabriken för det året.

Vi var så i början, ville undvika nov-dec, men när man haft 4 mf och försökt skaffa barn i 10 år, så slutar man bry sig.

Hur unga är ni? Är ni konstaterat superfertila (tex blivit gravida trots preventivmedel som använts helt rätt)? Vågar han chansa? Det är ingen risk att han ångrar sig om det visar sig att ni också har svårt att bli gravida?

Och stort LYCKA TILL!

Det blir bra, när det än blir!