Är farliga hormoner enda sättet att bli gravid med ICSI och IVF??

Jag tror tyvärr att det är enda sättet. Om han har så få bra spermier så måste de plocka ut den som kanske funkar och ge den bästa förutsättningar dvs sätta in den direkt i ditt uttagna ägg och sedan sätta tillbaka. En spermie kan inte befrukta på naturlig väg själv utan det behövs många som hjälps åt, ska man bara använda enstaka så måste man hjälpa dem in i ägget och då måste det vara uttaget.

Utan mediciner så får du bara ett ägg/mån och många av dem kommer vara dåliga (det tar ju ca 4-5 mån att bli gravid om allt är okej annars) så att ta ut det enda varje månad och så funkar det inte är krångligt och jättedyrt. Därför får du mediciner så du får många ägg på en månad och man väljer ut det bästa till spermien. Men säg att du är orolig för överstimulering så kanske de är extra försiktiga och ger lägre doser.

7 IVF-behandlingar och 7 ED  och aldrig rädd för alla hormoner och aldrig mått dåligt av dom heller. Lite huvudvärk några dagar av sprayen bara. Värre då med nålsticken, men det går ju över. Och ja,IVF är bästa - och ibland enda- sättet om det finns påtagliga fel som försvårar spontan graviditet.

Ja självklart förstår jag ju att chanserna är låga för min partner, han har frusna spermier sen innan cancern dock har dom nedsatt kvalitet. Så antingen dom frusna eller få han har kvar kommer användas beroende på kvalitén. Men jag är ju helt frisk, så mina chanser bör ju vara goda att bli gravid oavsett metod eller sätt. Men är orolig att använda hormoner och stimulering osv när jag själv inte är sjuk, eller har fertilitetsproblem. Jag får redan ont vid ägglossning och får vätska i kroppen naturligt. Är då rädd att hormonpåslaget ska bli för högt och jag ska bli jätte dålig och utsätta mig själv för fara. Men dom kanske kan ta hänsyn till det och använda lägre doser som du sa?

Inte rädd alls? Inte ens för cancer? Jag tänker på att hormonerna kunde ju också skapa cancer i framtiden vid upprepande försök. Men du har ju reagerat bra på hormonerna så kanske inte är någon fara. Är det pga av dig du gör IVF eller pga partnern? Tänkte att du kanske mår bättre av hormonerna om du har endometrios eller pcos? ( Kanske har helt fel) Då om man får hormoner blir ju balansen mer normal , jämfört när hormonerna är normala och sen bara skjutsa på mer?

Jag har helt balanserad cykel alltså inga fel som påverkar. Är däremot steriliserad sen innan, har genom gått ivf. Mina ägglossningar har sedan första barnet med kejsarsnitt alltid varit väldigt smärtsamma har ofta också haft dubbel ägglossning, blivit svullen och öm. Binder lätt vatten runt mensen mm. Hade inga problem men ivf behandlingen. Fick köra kort protokoll, kände mig visst lite svullen precis innan Äggplockning men med 18 svullna äggblåsor är det kanske inte så konstigt att man kände sig lite "uppblåst" ingen överstimulering eller liknande. Första sattes in i denna "påtvingade" cykel men blev inget, lät kroppen vila en cykel och satte nr 2 från frysen i min naturliga cykel utan hormoner. Det tog direkt. De tar ganska många tester och kontroller innan de bestämmer vilka hormoner och hur mycket, dessutom kontroller under tiden, varpå de justerade en av sprutorna för mig. Tror inte du behöver oroa dig även om man ska vara uppmärksam på kroppen under tiden. Verkar som överstimulering oftast drabbar de som både behöver nedreglering och sen hormoner.

Nej,inte rädd alls. Min rädsla bestod i att inte få barn ö.h.t! Vi gjorde IVF p.g.a att jag inte blev gravid och var äldre, Gick inte p.g.a usla ägg utom en gång som blev missfall så övergick till ED. Gick inte heller, fick missfall, fick ändra medicinerna och då gick det till slut.

Hejsan

Nu har jag inte gjort ivf i Sverige men antar attde har liknande val som utomlands och man ksn ju välja en naturlig eller låg stimm cykel men då får man ju mindre ägg och därmed kan det ta flera gånger innan man lyckas. Så länge du har en bra klinik som ser efter dig så är ändå riskerna ganska små. Jag har knappt haft några sidoeffekter alls och nu har vi gått över till donor ägg efter många försök (började när jag var 31 och är nu 36)men jag saknar faktiskt att göra äggplock Lycka till!!

De anpassar dosen efter just dig via undersökningar och blodprov. Är i samma sits. Helt frisk och fertil men make med få spermier. Då min kropp redan "funkar" fick jag lägsta hormondoserna i väldigt få dagar (7 dagar totalt) sedan plockades 7 ägg ut. De kontrollerar dig via ultraljud under behandligarna så risk för överstimulering är mycket liten i fallen din äggproduktion redan funkar och du får låga doser. Jag hade inga biverkningar och mådde bra hela behandlingen. Inget störde min naturliga cykel och blev gravid på försök två (under min vanliga ägglossning). Jag var inte orolig, men otroligt tacksam över vårdens fantastiska möjligheter och hur smidigt det var.

Vill ni ha fler barn så är det den vägen ni får gå. Du får fundera själv på om du vill göra IVF för att få ett barn till eller om du inte vill det. Har du bestämt dig för att du vill göra IVF och att du är beredd på behandlingen så tycker jag du gör bäst i att försöka fokusera på det och ta info från läkare och annan berörd personal. Allt vi andra kan göra här är ju att dela med oss av våra erfarenheter men att ställa ev framtida cancer som ev skulle bero på några stackars hormoner vid IVF mot att leva med sorgen och smärtan det innebär att vara ofrivilligt barnlös - alltså det går inte.

Hej! Hur har de gått för er? nyfiken för står inför isci.. maken cancer, dålig kvalité på dem i frysen osv..

Undrar vilka dessa farliga hormoner som hänvisas till är?

De läkemedel som används vid ivf innehåller ju syntetiska eller äkta hormoner som normalt produceras i kvinnans kropp och är ju inga livsfarliga, konstiga tillägg !

Däremot triggas kroppen att producera på ett annat sätt än den normalt är avsedd för att göra vid en behandling.

Finns det några vetenskapliga underlag för ökad cancer eller andra hälsorisker pga ivf ? Då menar jag inte överstimulering vilket, JA kan ske men är ovanligt vid noggrann o kontrollerad ivf !

Är själv ivf i gjort flera behandlingar o även om det var nervöst med mediciner hit o dit har jag aldrig oroat mig över den typen av hälsorisker som du uttrycker!

Att leva livet utan barn är en större sorg o oro än att ta läkemedel enligt protokoll efter noga utredning o med nära dialog med professionell sjukhuspersonal !!!

Har läst mkt genom åren, ställt 1000 frågor till mina läkare o alltid kunnat ringa vid minsta lilla oro, kännt mig /oss väl omhändertagna vilket varit fantastisk till skillnad från den ensamhet vi kännt under vårt egna kämpande som barnlösa !

Vi gjorde ICSI och jag vart väldigt påverkad på äggstockarna, fick inte överstimulering. Men var svullen länge och hade ont, äggplocket var fruktansvärt då ingen bedövning tog.. insättningen gick bra. Vart gravid på första försöket och är nu i vecka 17 Äggstockarna var svullna tills vecka 9 det var jobbigt, men är glad att man vart gravid så fort så jag slapp göra om det. För det skulle jag nog inte göra om då det var väldigt påfrestande att ha så ont och vara svullen så länge.