Min 12-åring har inga vänner, vad ska jag göra?!

Finns det anledning att tro att han är särbegåvad? Särbegåvade är inte alltid högpresterande i skolan.

www.pedagogvarmland.se/artikel/12-tecken-pa-att-du-kan-ha-en-sarbegavad-elev

Svårt att veta, visst stämmer en del punkter in på honom. Men hur vet man detta. Då måste väl test göras antar jag...

Kontakta Friends!! Fantastisk organisation som jag skänker pengar till! Prata med skolledningen! De är SKYLDIGA att vidta åtgärder!

FÖRÄLDRAR TILL ICKE MOBBADE BARN!! PRATA MED ERA BARN OM HUR MAN ÄR EN BRA KOMPIS!!!

Det gör ont i mig när barn blir utsatta. Jag har själv tre barn och har varit förskonad ännu så länge. Alla tre idrottar mycket, vilket säkert gör det enklare. Från att mina barn var väldigt små har jag pratat mycket om hur man är en bra kompis. ''Har man inget snällt att säga håller man tyst'', ''behandla andra så som du själv vill bli behandlad'', att man uppmärksammar och försöker dra med ensamma barn,

Min yngsta son tog t ex kontakt med en väldigt ensam kille som liksom din son inte gillade fotboll etc och tog med honom till ett Lekland. Den killen blev överlycklig och de ses med jämna mellanrum.

Jag minns när en mamma tog kontakt med mig och sa att hennes son hade kommit hem träningen och sagt:

- Mamma, Filip (min äldsta son) passade till mig hela tiden och sen sa han att jag var duktig, fastän jag är sämst!

Min dotter satt i klassrummet och hörde hur en tjej i klassen sa till en annan tjej att hon inte fick sitta bredvid henne.

Då reste sig min dotter & hennes kompis och sa ifrån till den tjejen och sedan gick de och satte sig bredvid den utsatta tjejen som var jätteledsen.

Dottern kom hem och sa:

- Mamma, det är en kille som nästan alltid sitter ensam i matsalen. Vi tänkte gå ner och sätta oss bredvid honom, men tänkte att han kanske skulle tycka att det var jobbigt.

- Sätt er bredvid honom! Ni är populära på skolan och om ni sätter er bredvid lär killarna tänka om.

Så blev det!

Nej, mina barn är verkligen inte perfekta och jag är definitivt ingen perfekt mamma. Vill bara säga att vi föräldrar kan påverka väldigt mycket genom att prata med våra barn och minska mobbning på skolorna.

1. Skolan är skyldig att hjälpa din son! Alltför många blundar! Flytta på de elaka! De utsatta ska inte bli lidande! På de äldsta barnens skola var det en fantastisk kille som föreläste i samtliga klasser samt för oss föräldrar och efter det blev minskade mobbningen rejält!

2. Kontakta Friends, som sagt! De kan säkert ge kloka råd!

3. När jag växte upp var det en kille som hellre hängde med oss än med killarna! Kan säga att den killen blev mest framgångsrik av oss alla i klassen.

Finns det ingen träffpunkt dit alla som känner sig utsatta/känner sig osynliga kan vända sig? Så att de kan få vänner den vägen och bygga upp sin självkänsla?

Skänk gärna pengar till Friends! Som Magnus Johansson, fd hockeyproffs, hockeylandslaget mm säger:

- Inte en unge ska behöva bli mobbad!

Känner så för din son och alla andra som blir utsata. i vår stad finns det en skola med mer esteter - dans, musik, bild. Där börjar man från åk 4 och jag har hört att alla är väldigt snälla mot varandra!

Hoppas verkligen att allt löser sig!

Hej, Hur har det gått? Jag har nästan samma problem med min son. Förra året var han så deprimerad av ensamheten att vi sökte BUP, men det var han för frisk för. Han är inte sportintresserad, men har gått i badminton några år men har slutat nu eftersom han blev för gammal för gruppen. Han vill inte prova några nya aktiviteter. Han vill otroligt gärna umgås med jämnåriga, men helst på sina villkor. Vill helst bara vara två och vill inte dra ner på stan som de tuffare i klassen gör. Han frågar då och då om någon vill hänga på hem, men ingen vill. De spelar en hel del dator online, men ofta kan han se att de spelar utan honom och ignorerar hans förfrågningar. Han har det okej i skolan och på rasterna, men har alltså inga vänner på fritiden förutom sin kusin som han hänger med ibland. Beklagar sig varje dag över hur ensam han är. Så otroligt tråkigt. Så hemskt.