• JohannaSaGo

    Rädsla för att dö ifrån mitt barn

    Här ligger jag mitt i natten och känner att det kan inte fortsätta såhär.

    Jag är 28år. Har alltid varit ganska hypokondrisk och ängslig. På dagarna mår jag hur bra som helst. Även dom flesta nätterna. Detta är något som kommit på senare tid.

    Aldrig haft problem med psykisk ohälsa eller depression

    Har fått en underbar son som jag känner sån stark kärlek till. En sån jag inte trodde fanns.

    Problemet är att jobbiga tankegångar har satts igång i mitt huvud.

    Oftast tar det nu cirka 1 och en halv timme att somna förkvällen. Grubblar för mycket rent allmänt. Svårt atttttt komma till ro.

    Men vissa nätter som denna. Oj :/ tankar som "tänk om jag får cancer ch dör ifrån min son?"

    Sen börjar jag visualisera en framtid utan mig för min son och hans pappa. Att det inte funkar utan mig. Hur ska dom klara sig?

    Sen växer en rädsla och klump i magen "jag vill verkligen inte dö ifrån min son.. Men tänk om jag får en obotlig sjukdom???"

    Och det är.så svårt att skaka av sig dessa tankar.

    Tyvärr matar jag dessa tankar genom att kolla mycket på dokumentärer om sjukdomar, följer sjukdomen på instahrqm.. Som att jag är nyfiken hur jävligt andra har det för att känna mig mer tacksam för livet, donerar pengar. Men det gör ont på natten.

    Kanske får sånna här tankar 1 gång varannan vecka..Sp extremt.

    Frågan är. Hur blir jag av med dessa? Kan inte tänka att jag ska acceptera det som sker.

    Kan man prata med någon? Vart vänder man sig?

    Någon med liknande beskymmer.

  • Svar på tråden Rädsla för att dö ifrån mitt barn
  • Emmacecilia

    Du kontaktar din vårdcentral och kollar om de har en kurator där. Berätta hur du mår och att du behöver en samtalskontakt.

    Du kan som komplement, och helst efter att ha kollat upp dig hos läkare, prova att äta naturmedlet Johannesört. Det kan hjälpa mot lindrig oro och att somna in på kvällarna. Det skulle vara bra om du kunde försöka hitta något annat att sysselsätta dig med än de dokumentärerna. Kanske börja med en stickning eller nån smaskig kärleksroman eller bygga pussel?

  • Gunsan45

    Hej

    Tror också det är bra att gå till kurator och prata och försöka sysselsätta dig med ngt annat än dokumentärer. Men jag vill också säga att jag tror det är ganska vanligt att känna som du gör. Jag har precis liknande tankar vissa nätter och ibland får jag en hemsk ångest när jag tänker så där. Jag är en person som gärna vill ha koll på allt i mitt liv och den här enorma kärleken till mina barn gör mig sårbar. Men jag försöker se det dom ngt positivt. Det får mig att ibland stanna upp och bara vara tacksam över att jag har fått två underbara barn! Att vara tacksam över att vi får vara tillsammans just nu! Livet händer ju just nu och just nu finns du hos din son.

Svar på tråden Rädsla för att dö ifrån mitt barn