Överklass/medleklass uppfostran

Jag är uppvuxen i en akademisk medelklass (pappa civilingenjör och mamma lärare). På mammas sida finns det akademiska traditioner.

Det har, från det jag varit liten, varit självklart att man skulle studera vidare efter gymnasiet.

Min sambo är uppvuxen i arbetarklass. Där var det självklart att man skulle ut och arbeta så fort man kunde.

Min sambo tycker det är trist att han inte såg det som naturligt att man skulle läsa vidare. Men å andra sidan så har han anammat de värderingar som jag är uppvuxen med.

Skolan då.

Min inställning har varit att man ska gilla att lära sig, även "gilla" de trista bitarna. Så här har det varit uppmuntran och visat möjligheterna som studier ger. Min inställning är att man ska skaffa sig en utbildning för sin egen skull, inte för att göra föräldrarna nöjda.

Det är nog din svärmor som gör det. Det är något som jag mött en gång, mitt ex mamma som kom från arbetarklass. Tom exet gjorde det. Inte ens mormor, som tillhörde övre medelklass hade mjölk i en speciell karaff.

Nu är det inte alltför sällan att det är kvinnor som t.ex arbetar inom vården (som t.ex undesköterskor) som blir utbrända.
Däremot håller jag med dig, man ska självklart studera vidare för att man vill och ser någon mening i det.
Alla är inte heller lagda för att studera på högre nivå, de har i stället andra styrkor.

Men om man inte är lagd för att studera vidare, så är en yrkesutbildning guld värt. Det finns inte bara på gymnasienivå, det finns flera YH-utbildningar också.
Jag vill inte använda ordet kul, intressant, givande, man ska trivas, absolut. Kul, det är bonus, annars är det de man har på sin lediga tid.

Som förälder så har jag också förmedlat att man måste vara taktisk, se till att man kan försörja sig, även om ens dröm är att bli författare, konstnär, glasblåsare etc, så kan man se detta i första hand som ett fritidsintresse, som man i förlängningen kan arbeta på att försörja sig på. Men den resan brukar bli ganska lång och mödosam, då kan det vara skönt att ha en stadig inkomst under den resan

Jag tror det är för att man möter så många andra människor på en arena som man inte gjort förr.
Jag reflekterade nog inte över begreppet klass, förrän jag blev tillsammans med mitt ex, det var så mycket som var naturligt för mig, som var nytt för honom. Så han blev så upprörd när jag bröt mot etikett och annat. Det var massor av småsaker som han, som var klassresenär, tog på blodigt allvar och jag med en klackspark.

Jag har också märkt av att min svärfar har en helt annan bakgrund. Vett och etikett och denna bit märker man inte av, utan inställningen till studier och de som studerat har väl varit med en viss föraktfullhet. T.ex vägrade han komma på sina barnbarns studentmottagande, eftersom det inte var "löjligt", men insåg sedan att det är den nya "konfirmationen", dvs det som alla firar numera och är steget in i vuxenvärlden.

Att jag under min uppväxt mött människor med så olika bakgrund. Så för mig är det ganska ointressant vilken bakgrund en person har, så länge man inte låter bakgrunden vara det som styr.

Men ju äldre man blir, ju mer insikt får man att vissa saker har man fått med sig hemifrån (kommer från akademisk medelklass och men en mamma som kommer från övre medelklass) och inser att andra får lära sig det, ibland den hårda vägen.

Sedan finns det sociala kameleonter, som smidigt anpassar sig, där bakgrunden är inte alls så viktigt. De suger åt sig osynliga sociala regler.