Får ditt barn tillräckligt med träning i social kompetens?

Intressant ämne!
Bara genom att ha barn så får man upp ögonen för behovet av att faktiskt komma ut i samhället och öva det sociala "spelet". Vissa barn har det naturligt, andra inte.

Det som fascinerat mig så mycket i att vara förälder och som gjort mig så glad genom åren är just att se mitt barn växa och "hitta sin plats" i olika sammanhang. I skolan, på släkt-tillställningar, i alla olika sorters grupper han hamnar i på sina aktiviteter osv. Hur han pratar, hur han för sig, vad han berättar om sig själv och familjen, hur han visar respekt emot andra osv. Det är jätteintressant!

För oavsett hur man uppfostrar barn hemifrån så finns det ju saker som kommer naturligt för vissa medan andra måste öva. Som har med förväntningar att göra, hur man "borde" uppföra sig. Eller att kunna uppfatta stämningar och "hintar". Att veta när det kanske är bättre att använda öronen och vara lyhörd och ödmjuk istället för att prata själv och i andra sammanhang där det kanske är meningen att var och en ska få ta plats.

Jag var själv inte särskilt förtjust i rollspel och den typen av lekar när jag var yngre. Att låtsas var inte min grej. Men jag har sett något slags material under senare skolåren där det spelades upp scenarios som man sedan skulle diskutera i klassen (skönt - så slapp man själv låtsas och agera). Det kunde vara någon som tappade något i skolmatsalen, skrattar man för sig själv då eller hjälper man till? Eller om någon sa något fult till någon annan, tala om att man inte får säga så eller hålla tyst?

Sånt kan ju vara värdefullt dels för att befästa en kultur av att "så här uppför vi oss emot varandra på den här skolan" och dels bra övning för dem som kanske inte är så hemma i det sociala spelet.

Givetvis är det viktigt!

Vet inte vilka åldrar du främst syftar på?

Min son är bara ett så för tillfället ligger fokus på socialt samspel mest på att man inte slåss. Och helst inte tar saker från nån annan. När han blir äldre kommer det ju snarare bli mer subtila, men nog så viktiga grejer.

Att kunna få vänner, umgås och uppföra sig är såklart viktigt, men det skulle ju inte hellre skada om han blev bättre på att mingla och ta för sig bland okända än vad hans föräldrar är.

Men jag håller med skribenten ovan, det är intressant att se de utvecklas på alla plan!

Jätteintressant att höra ditt perspektiv som förälder! Det måste vare oerhört spännande att få följa hans utveckling och se hur han växer i olika sociala roller och sammanhang

Du/ni verkar måna om att ge ert barn de bästa möjliga förutsättningarna, så hur skulle du ställa dig inför möjligheten att främja hans sociala förmåga ytterligare? 

Jag tänker genom undervisning/coachning som uppmuntrar hans nuvarande positiva beteende, samt ger han "verktyg" att hantera fortsatta/framtida sociala förväntningar (t.ex. i högre skolåldrar och yrkeslivet)? 

För är det inte underligt att traditionell undervisning lägger så stort fokus på matematik och att rabbla olika årtal, men så lite på social förmåga (i förhållande till sociala krav och förväntningar från samhället)? 

Ps. tar med mig dina tankar kring deltagande i rollspel och att det för många kan upplevas som något jobbigt. Viktigt att ha med sig, tack!

Tack för din kommentar Jemp!

Jag tänker att det finns ett behov för stöd med det sociala samspelet genom alla åldrar. 

Precis som du säger så blir det ju dock alltfler och mer subtila saker som din son kommer förväntas kunna bemöta, ju äldre han blir... vilket inte alltid är så lätt!

Det är just där jag vill finnas som ett stöd. För att hjälpa barn att kunna se och hantera alla oskrivna sociala regler som vårt samhälle har. För att hjälpa dem att känna sig socialt trygga, må bra, och växa upp till självständiga och lyckliga personer. 

Jag vet inte om du menar att jag skulle välja som förälder att låta mitt barn gå på en sådan studiecirkel eller kurs eller vad man ska kalla det, om vi jämför med att gå på fotboll eller någon annan kvällsaktivitet till exempel.
Men jag tror absolut att det kan finnas ett stort värde i att ha med detta som ett tema eller material att jobba med i olika åldrar.
Nu vet jag att skolan har massor att göra redan som det är med hänsyn till läroplaner och vad som liksom är skolans grunduppgift.
Men att ha en dag/halvdag per termin där man kunde jobba med detta vore väl ingen dum idé. Precis som jag minns att det kom någon och pratade om alkohol/narkotika/tobak som tema nån dag, det kom en kille som råkat ut för misshandel och pratade om onödigt våld, och om sina skador och de men han fått efteråt, det kom någon från en bank och pratade om pengar och ekonomi när man gick i högstadiet osv.
Som den typen av inslag. Det skulle jag uppskatta!