Att förlora sitt syskon

Din bror var sjuk lika länge som min bror ungefär, fast min hade cancer. Jag minns också känslan den där gången när han inte längre "var med" när jag försökte prata med honom.
Det enda jag kan säga är att det faktiskt blir lättare med tiden. Numera blir jag inte ledsen av att prata om honom, utan jag har en massa bra minnen som tittar fram då och då. Och jag är tacksam över att vi hann prata så mycket innan han dog. Vi visste ju i slutet hur det skulle gå. Det fanns liksom inget hopp. Även om jag inte kunde säga ett sista farväl, så ägnade vi på sätt och vis flera månader åt att säga farväl lite i taget.

Beklagar din sorg ...