äldreochklokare skrev 2017-01-28 20:23:31 följande:
Exakt vad är det du anser honom vara missförstådd för, förklara gärna
Sedan undrar jag vad du anser är så bra med hans teori om att vi består av monader. Det är lätt att kasta ur sig kortfattade sentenser men utan förklaring står de sig ganska slätt.
Han var i allra högsta grad brådmogen och läste antika grekiska och latinska författare redan i småskoleåldern och behärskade tidigt sin tids matematik och naturvetenskap. Han upptäckte differential- och infinitesimalkalkylen, fast Newton ansåg att han var först med detta, vilket de länge grälade om. Enligt denna var det möjligt och praktiskt användbart att betrakta en oändlig summa som bestående av ett oändligt antal enheter, som kan vara hur små som helst.
Han grundade flera vetenskapliga akademier i Tyskland, bl.a. den i Berlin. Han blev medlem i Royal Society i London ett år efter Newton.
I det sena 1600-talets intellektuella miljö där gammal teologi och ny naturvetenskap möttes, tycks Liebniz ha behärskat allt, teologi, filosofi, matematik, fysik, juridik, diplomati, historia och politik. "Han var själv som en hel akademi" sa Fredrik den store.
Enligt Liebniz är tillvarons yttersta beståndsdelar en oändlig mängd kraftpunkter av själslig natur, "monader", som alla speglar hela universum och utvecklas var och en för sig, utan "fönster", i en av Gud från början bestämd harmoni.
Varje individuell monad står enligt Liebniz i relation till alla andra monader och "speglar" dem alla. Varje enskild monad innehåller på något sätt hela universum, uppfattad från ett visst perspektiv, Monaderna skiljer sig likväl åt i fråga om klarhet och tydlighet, så att människans själ t.ex. står högre än djurens, som i sin tur står högre än den materiella världen.
Det finns de som jämfört Liebniz tankar med den moderna fysikens partiklar och man kan se en parallell till den naturvetenskap som Liebniz studerade. Optiken tillhörde de vetenskaper som utvecklades snabbt vid den här tiden och Liebniz såg i mikroskop hur materien kunde analyseras i allt mindre beståndsdelar.
I brev och anteckningar som så småningom skulle upptäckas utvecklade Liebniz ideer om logik som har visat sig vara mer framsynta än vad tillochmed han själv förstod.
Källa: "25 filosofer" av Gunnar Fredriksson