Det låter som ett jättekonstigt sätt att hantera barngråt. Vad tror han ska hända? Vad är syftet med att stirra? Med att härma?
Klart man måste trösta när pojken är ledsen. Jag hade inte heller velat lämna dem. Det låter nästan som nån slags empatistörning.
Jag skulle föreslå att han beter sig som en vuxen kring det här.
Han säger själv att han inte kan hantera det. Fine. Då är det så.
Du kan hantera det.
Alltså får han göra som du gör. Han behöver inte förstå varför, han behöver inte känna instinkter, han behöver bara göra. Han ska imitera exakt vad du gör när du tröstar. Tala med mjuk röst, hålla om, vyssja, vad du nu gör.
Säg åt honom att han får låtsas att det är ett bakrecept, eller en användarmanual. Skit i varför, bara gör det, för det funkar.