Pappan kan inte hantera vår sons gråt

Det kan vara så att han antingen inte kan känna empati med barnet (ännu?) eller kanske att han är så känslig för det stressande ljudet av barnskrik att han reagerar med aggression istället och försöker kontrollera impulser som vore värre än att bara stå still och titta på barnet. Jag tror rätt många föräldrar som har levt igenom en tuff kolikperiod kan förstå vad jag menar.

Men oavsett är det bara en sak som gäller, man tar upp barnet och klappar det och talar lugnande, om man är en vuxen som har kontroll över sina handlingar.
Öronproppar kan hjälpa en del, det låter kanske hemskt men även förskolepersonal har öronproppar ibland.

Jag tycker ni ska tala om detta på BVC och hoppas han kan formulera vad som egentligen pågår i hans hjärna i de ögonblicken.