Nätdejting funkar ju inte?!

Håller helt med!

Blir tokig! Så fort man stöter på en bra kille som man känner att "ja men han kan jag tänka mig prata vidare med" så försvinner de! Åh jävla bortskämda killar,,, eller jävla billiga tjejer som förstör för oss tjejer som vill ha något seriöst!

De går ju hellre till tjejer som fläker ut sig, tyvärr. Pratar man med en kille på ett intellektuellt sätt så tråkas de ut. Skickar man istället en saftig bild så håller man de (i två dagar?) och sen går de också! Åh.. what to do liksom..

Själv tycker jag kvinnor är så förbannat kräsna.

Verkar som att dom flesta kvinnor letar efter den perfekta prinsen. News flash! Det finns bara några stycken av dom i hela världen och alla världen kvinnor verkar tro att just dom ska få honom. Kanske dags att dra ner på kraven lite?

Minns många fina män där ute. Dom kanske inte är miljonärer med six pack på magen som kan ta dig jorden runt men dom skulle fan bli bra pappor och partners!

Ni är puckon om ni tror att vi normala ska sänka kraven! Är hellre singel då...

Ja där ser ser man.

Om ni nu är normala borde ni väl kanske söka efter normala människor och inte Mr Grey.

Ja där ser ser man.

Om ni nu är normala borde ni väl kanske söka efter normala människor och inte efter Mr Grey.

"Edit"

Efter att periodvis sysslat med nätdejting i flera år utan att ens träffa någon irl hittade jag till sist en tjej som jag kände att jag klickade tillräckligt bra med för att ta det vidare till en riktig dejt. Det hela slutade med att jag nu har en fru, en bonusson på 5 år och en son på 6 månader. För att sammanfatta det så känns det som att nätdejting fungerade riktigt bra för mig även om det tog sin lilla tid.

Riktiga män hsr inte styvbarn.

Okej, anser du i så fall att jag ska skilja mig från mitt livs kärlek och bryta kontakten med hennes son bara för att passa in på din definition av en "riktig man"?

ja, lätt är det inte, har varit singel i evigheter och hängt på dejtsidor lika länge

har blivit feg och bekväm, som evig singel blir man nog speciell

jag skriver aldrig till tjejer längre, är lite som att stånga sig blodig mot en vägg, några har velat ses senaste åren, men jag kände att de inte var rätt för mig

nu har jag blivit kär i en tjej jag träffat irl, på jobbet, som är massa år yngre

det är ju fan

Fan vad konstiga åsikter folk har... En riktig man har inte styvbarn.. Herregud hur tänker du nu??? Finns väl inget manligare än en omhändertagande man som väljer att ta till sig ett barn som sitt eget o uppfostra det med kärlek som sitt eger.. Det krävs en riktig man!!

Jag har själv hittar min stora kärlek på nätet. Aldrig varit lyckligare :) två barn har vi!

Det finns många fina män för ute alla är inte ute efter sex..

Åh dessutom tror jag inte på dessa "krav" folk skriver listor av hur en parter ska vara o sen bockar man av om alla rätt finns med då kör vi!!

Dumt... Träffa människor inte någon efter en mall. Tänk om din egentliga dröm man inte klaffar in där? O du missar honom ?! Öppna ögonen och hitta det där speciella istället för allt ytligt tjafs

"jävla billiga tjejer"  Eh, Intelektuell var du? Men inte streetsmart. Tror killar hellre vill ha streetsmarta tjejer som inte kallar varandra billiga och nedvärderar varandra.
Du tror inte att de där du kallar "jävla billiga" också vill hitta kärlek? Fast de är inte som du, och då kommer avundjukan fram och du måste nedvärdera dem.

Jag har inte alls haft problem med nätdejting, men jag anser inte heller att det är läge att sitta och skriva intellektuellt. Jag är mer nyfiken på vad killen i fråga har för värderingar. Han behöver inte vara intellektuell, men jag vill att han ska vara smart. Vill du ha en intellektuell kille får du väl skriva det i din presentation så har du redan där börjat rensa.

Det där med att dom kommer på att dom inte är redo att träffa nån känner jag igen..  eller att dom drar sig ur när det blir dags att höras eller ses irl. Så har man först pratat en massa på nätet, kan ha haft långa engagerade samtal o jag sen föreslår att prata med varann, kolla bilder eller nåt - då försvinner dom. Fattar inte vad dom gör där öht när dom är så veliga, eller vad det nu handlar om.

Jag är så glad att jag inte behöver hålla på med nätdejting längre. Det jag ville ha var en juste kille med bra jobb (bra = stabilt och hederligt) och liknande värderingar. Utseendet brydde jag mig inte så mycket om, men det gjorde tyvärr de. Jag ville inte ha en bild i presentationen eftersom jag inte ville bli stalkad som min syster blev. De killar jag fick kontakt med drog sig ur när jag skickade mitt foto till dem. Då är jag ändå inte särskilt ful utan har mer ett alldagligt utseende. ded verkar som att man måste vara modellsnygg för att duga.

Nej riktiga män är singlar och sitter ensamma i källaren och är bittra. *ironi*

Jag tror att de flesta, oavsett kön, föredrar vettiga personer framför inskränkta människor som du.

Det är inte "de billiga" tjejerna som är problemet, det är du. Sluta vara så fruktansvärt avundsjuk och bitter så ska du se att du också kan få någon.

För mig funkade nätdejtingen mkt bra, är numera sambo med min älskling. 

Man ska dock vara medveten om att nätdejting ÄR svårt. Man tar ju bort funktionen av första intrycket iRL, så det är mkt större risk för missförstånd, att folk ljuger om sig själva och vad de vill, kanske lägger upp foton som inte är på dem själva  osv.

De som inte är så duktiga i skrift får ofta en nackdel jämfört med dem som är duktiga på att uttrycka sig och svarar snabbt. Sedan gäller det att hitta någon som är i exakt samma fas som man själv=har samma mål med en ev relationen. Det blir lätt fel om den ena söker seriöst och den andre bara en KK (vilket många trådar här på forumet kan vittna om)

Det finns med andra ord ganska mycket att tänka på om man ska nätdejta och det kanske helt enkelt inte passar alla.

Klart det funkar. Det finns ju hur många som helst i ens omgivning som trots allt träffat sin partner på nätet.

2009 träffade jag mitt ex på en dejtingsida. (Att han blev ett ex efter 6 år, hade givetvis inget med hur vi träffades att göra.) Hur som helst så var han en av 5 jättetrevliga, snygga, normala killar jag dejtade under ett par månaders tid sommaren 2009.

När jag blev singel i vintras så dejtade jag två ? också högsta normala, trevliga, snygga och smarta män. En av dem föll jag verkligen för och det var mycket ömsesidigt. Vi är nu sambos sedan ett halvår.

Kanske är det lättare i min generation? Jag söker ju män födda på 60-talet (eller i början av 70-talet) och kanske är det enklare? Därtill har många av dem nu också ganska stora barn, så inget trassel där heller. Och de JAG hade kontakt med var i alla fall alla intresserade av seriösa relationer.

Fast visst är det en svår grej. Man blir bedömd på det ALLRA första snabba intrycket. Otroligt stor skillnad mot hur attraktion/förälskelse uppstår IRL. På en arbetsplats, utbildning, hobby, socialt sammanhang etc så lär man ofta känna personen en längre tid och blir förälskad i just PERSONEN.

Å andra sidan kan det kanske liknas vid krog-ragg. Det är ju också kort stund man har att imponera då. ;)

Jag har haft lätt att få kontakter och hitta dejter. Jag kan dock lova att jag inte satsat på att ?fläka ut mig?. Jag har formulerat mig väl och försökt visa humor. Jag har visat ganska många foton ? flertalet i mer sportig stil eftersom jag nu ändå har en sport jag lägger massa tid på.

Min sambo som såg de sökande tjejerna (till skillnad från mig) sa att det verkligen VAR mycket "duck-faces och tillgjorda poserande bilder" Kaka söker maka ? kanske får man inte de kontakter och svar man egentligen vill ha då ...

Talstreck, dvs långa - blir istället frågetecken. Irriterande.

Förstår din teori. Män vill ha något "enkelt". Väljer en tjej att skicka en lättklädd bild så blir det mer värt än en tjej som försöker ha en vettig diskussion. Prioriteringarna är helt knäppa enligt en manlig vän.