Lämna barnen ensamma över natten?

Över natten har våra barn fått klara sig själva någon gång då och då ett tag. I höstas fick de klara sig själva torsdag-söndag när vi åkte på weekend. De är 13 och 15, och tjatade sig till att slippa barnvakt som skulle störa vardagsfriden. Själv var jag hemma själv över helgen första gången när jag var 11-12 nånstans. Man måste förstås känna av läget med barnen. Är de oberäkneliga? Mörkrädda? Ansvarsfulla? Upplever de det som en förmån eller ett straff att man kallar in farmor som barnvakt? Hur länge är man beredd att vänta med att börja ge sina barn förtroende och ansvar så att de kan träna inför vuxenlivet?

Stårschan

Äldre 20 Feb 11:28

#43

Ena dottern har för övrigt en kompis vars mamma arbetar inom vården, så hon har ofta fått klara sig själv över natten åtminstone från det att de gick i femman. Tidigare än så vet jag inte, för då umgicks inte våra barn. Men det har hänt att min dotter har sovit över där någon natt när den mamman jobbat natt. Vi vuxna har pratat om det och känner oss trygga med tjejerna.

Stårschan

Äldre 20 Feb 16:19

#49

K med lilla E skrev 2017-02-20 16:10:22 följande:

Det är ju jättesvårt att svara på. I en viss ålder så vill ju ungen inget hellre än att föräldrarna SKA åka iväg över natten för att de ska få vara ensamma och i de lägena ska man verkligen som förälder stanna hemma anser jag....

Min dotter fyller 13 och om det verkligen var en krissiutation (kan iofs inte komma på någon) så skulle hon väl klara sig ensam över natten, men hon är mörkrädd och så jag skulle ta med henne på vad det än var. På dagarna kan hon vara ensam "hur länge" som helst. Dvs hon kan fixa mat och så, men ensam över natten nej.

Jag håller delvis inte med, för det känns som om du syftar till att barnet/tonåringen vill vara ensam för att hitta på något fuffens, vilket förstås kan stämma för en del. Men det kan lika gärna vara så att barnet längtar efter ett dygn/helg i lugn och ro, helt utan någon som knackar på och tjatar på henne om att hon måste kliva upp ur sängen, måste komma ner och äta frukost, måste städa rummet, måste si och måste så. Att få lite frihetskänsla helt enkelt. Få rå sig själv. Äta när man har lust. Spela sin hemska musik på full volym. Gå och lägga sig klockan två. Gå i pyjamas hela dagen. 24 timmars lugn och ro.

Stårschan

Äldre 21 Feb 13:09

#58

Annita skrev 2017-02-21 12:28:12 följande:

Beror förstås på barnet, om det är ett ängsligt barn eller väldigt självständigt. Minst högstadiet, skulle jag säga. Femton år skulle helt klart kunna vara okej.

Men! Jag tycker faktiskt att det beror en del på VARFÖR man som förälder inte är hemma - är det "business" eller "pleasure"?

Att göra som pappan i exemplet, bo på hotell och äta god frukost, känns rentav lite taskigt. Visst det beror också på - kanske har femtonåringen bett om att få prova att sova ensam, och den vuxne säger okej och passar på att bo på hotell. Men om det är den vuxnes behov att "slippa" sitt barn som ligger bakom, så känns det nog inte så kul för barnet.

Kanske har det inte alls med saken att göra, men när mina barns pappa ber mig att ta barnen på "hans" vecka, så känns det rimligt att göra det om han måste bort på jobbkonferens en natt, men inte så rimligt om han vill åka på kärleksweekend med sin partner (vilket har hänt).

Vi åkte som sagt på en ren nöjesweekend för att umgås på tu man hand efter ett hektiskt halvår då vi gått om varandra och knappt haft en hel helg ihop. Få gå på museer och konserter och annat kulturellt som barnen inte är intresserade av. De ville verkligen verkligen inte ha barnvakt, utan fick klara sig på matpengar och matlådor som vi lämnat. De verkade inte alls tycka att det var särskilt märkligt, och gav inte uttryck för något som helst avundsjuka heller. Men visst, är man frånskild är det förstås andra spelregler man har att förhålla sig till.

Stårschan

Äldre 21 Feb 13:53

#62

micjos skrev 2017-02-21 13:43:41 följande:

Beror på... mina äldsta är 12 och 14, tror inte jag skulle kunna slappna av om de var ensamma så länge själva. Mycket ansvar! Vad gör de om det börjar brinna? Om nån sätter i halsen, särskilt om det bara är en hemma osv? Detta gäller ju att veta i praktiken också o inte bara i teorin. Dagtid brukar de vara några tim hemma om de inte vill följa med dit vi ska, men de brukar inte få äta något då eller öppna om det ringer på.

Handen på hjärtat - hur många föräldrar har så mycket praktisk erfarenhet av detta?

Menar du på fullt allvar att dina högstadieungdomar inte klarar av att fixa mat åt sig själva om de är hemma själva? Eller ännu värre - att de är förbjudna att ens försöka?

Stårschan

Äldre 22 Feb 08:36

#69

Anonym (*~*) skrev 2017-02-22 08:24:55 följande:

Jag vill bara tillägga att jag har inte lagt nån värdering i exemplet jag gav. Utan det var bara en konkret sak som en bekant gjorde och jag återgav det så som jag fick det förklarat för mig. Det var när jag hörde det som jag började fundera på det här med åldrar, om det spelar nån till om det är en ensamstående eller ett par, om det är nöje eller jobb osv...

Jag själv är ensamstående med två tonåringar på heltid. Jag har ingen möjlighet till att låta de sova hos mor/farföräldrar. Ibland sover de hos nån kompis men det händer nästan aldrig att de är borta samtidigt. Vi bor i en liten lägenhet så jag har ingen möjlighet till privatliv eller stänga dörren om mig ett tag eftersom jag sover i vardagsrummet. Jag har aldrig lämnat mina barn ensammma över natten.

Känner du att du skulle uppskatta att få stänga dörren om dig och ha lite privatliv över en helg - kanske tillsammans med en kompis? - så kan du säkert prata med dina ungdomar om det så att ni kan hitta på en lösning. Antingen om de klarar sig själva över natten/helgen, eller att de båda gör upp med kompisar om att sova över där samma helg. Men självklart bara om det är något du längtar efter. Vi har ju olika behov av ensamtid. Jag skulle inte klara mig helt utan, medan jag vet att andra skulle känna sig ensamma och få ångest. Och har man en bra relation till sina tonåringar är chansen större att de ser det som en ynnest att få hjälpa mamma att bli lite bortskämd med nåt dygns egentid, än att de blir ledsna och känner sig övergivna, bara man lägger fram det på rätt sätt.

Stårschan

Äldre 22 Feb 09:49

#74

Anonym (*~*) skrev 2017-02-22 09:11:19 följande:

Ja jag har behov av lite ensamtid men omständigheterna gör att jag inte kan få det just nu. Barnen skulle kunna klara sig ensamma och skulle inte ha något emot det men deras pappa väljer att bråka om allt och hotar med socanmälan om de lämnas en natt. Barnen går först så mina "behov" får vänta.

Nu lär jag väl få alla separerade föräldrar på mig, men måste han verkligen bli informerad om det? Du har dem ju på heltid. Om han så skulle anmäla till soc - tror du att de skulle ta honom på allvar?

Lämna barnen ensamma över natten?

INNEHÅLL