Inlägg från: Anonym (samma samma) |Visa alla inlägg
  • Anonym (samma samma)

    Hur går man vidare från otrohet?

    Enensampappa skrev 2017-03-07 19:22:43 följande:

    Befinner (befann?) mig i samma situation själv. För andra gången, för vad jag gjorde var att förlåta och fortsatte med samma kvinna. Det ångrar jag bittert såhär i efterhand. Så - mina tankar om det hela är enkla: En gång ett otroget svin, alltid ett otroget svin. Så hon åkte ut ur mitt liv så det dånade om det. Dock så har vi ett gemensamt barn, så på något plan måste vi ha lite kontakt i alla fall. Men det kommer aldrig bli mer kontakt än vad som är absolut nödvändigt för barnets skull. 
    Och som ovanstående sade: tilliten hos det andra könet är obefintlig i dagens läge.

    Ber om ursäkt ifall du uppfattar det hela som enkelspårigt åt "kasta ut-hållet" och eventuellt påverkas av det på något sätt, men du ställde en fråga och det här är mitt svar.


    Samma här, borde ha lämna första gången, det lönar sig inte att förlåta någon som är otrogen, de förstår inte värdet av det.
  • Anonym (samma samma)

    TS, Alla lyckas inte förlåta, det är helt naturligt. Faktiskt är det få par som klarar en otrohet.

  • Anonym (samma samma)
    FörvirradBedragen skrev 2017-03-08 13:30:51 följande:

    Jag uppskattar alla svar även om jag inte tycker benämningar som luder och dyligt passar så bra. Det är inte helt lätt att bara släppa och gå vidare eftersom vi har varit gifta i 16 år, vi har 3 barn tillsammans och delat det mesta. Hon är (var?) min bästa vän som jag pratade med om allt vilket gör att sveket känns så mycket tyngre men det är inte bara att avsluta allt och gå vidare. Visst är det så att de inte valde själva att avsluta sitt förhållande utan de var tvugna att välja när jag kom på dem. Det gör ju såklart det svårare att lite på henne, kommer hon att göra om samma sak igen? Tankarna snurrar...


    Och de kommer fortsätta snurra ett bra tag framöver. Det tar TID att komma över en otrohet, med eller utan sin partner. TID är avgörande för hur man tänker kring otroheten. Oftast svänger man fram och tillbaka många ggr under sin process. Det tar normalt mellan 1-2 år innan man kan tänka klart kring den frågan, utan att vara påverkad av starka känslor (åt båda hållen, varken ilska och bitterhet eller kärlek och rädsla för att börja om).

    Personligen tycker jag det är bättre att lämna (men jag är som de flesta andra påverkad av egna erfarenheter). Jag tror dock att stanna alltid är det svåraste valet. Det tar längre tid att läka om man är kvar och man löper risken att otroheten repeteras. Men om det är värt det eller ej är en fråga som bara du kan svara på. Barnen är alltid en tuff fråga, man ställs inför en pest eller kolera situation. Att välja bort halva tiden med sina barn är inget lätt beslut oavsett hur sårad, ledsen och besviken man är

    Mitt tips är att du helt enkelt inte väljer förrän du känner dig redo, säg varken ja eller nej, säg jag återkommer med ett svar när jag är redo för det.
  • Anonym (samma samma)
    FörvirradBedragen skrev 2017-03-14 15:21:57 följande:
    Det är det som är lite konstigt. Vi hade det faktiskt ganska bra vilket gör att jag inte riktigt förstår varför. J
    Du kommer aldrig förstå varför, finns lika många förklaringar som det finns otrogna människor, och inte nog med det, förklaringarna kan variera kraftigt från samma person. Mitt ex till exempel, innan hon blev påkommen så tyckte hon enligt egen utsago att vårt förhållande var helt ok, när hon blev påkommen så var det helt andra bullar, helt plötsligt hade hon lidit alla helvetes kval i vårt förhållande och det var extremt synd om henne. När jag frågade hur det kunde komma sig at hon hade så olika versioner före och efter så var förklaringen att hon inte hade insett det då Drömmer
  • Anonym (samma samma)
    PeterGB3G skrev 2017-03-16 13:12:07 följande:

    Som sagt, spela tuff och vara otrevligt bakom ett anymt nick.. suck..


    Ja för ditt nick säger ju allt om dig eller hur?
  • Anonym (samma samma)
    PeterGB3G skrev 2017-03-16 16:32:05 följande:
    Slår aldrig fel, ni med anonymt nic ägnar er åt personangrepp, är otrevliga, kapar trådar, debatterar off-topic, gagnar ingen som jag ser det.Kyss
    Gud vilken fin offerkofta du tog på dig. Drömmer

    Jag har inte angripit dig på något sätt, jag påpekar bara att det inte är någon större skillnad mellan ditt nick och ett anonymt nick, inget av dem säger speciellt mycket om personen bakom.
  • Anonym (samma samma)
    PeterGB3G skrev 2017-03-16 16:51:54 följande:
    Så om det enligt dig inte spelar nån roll, varför använder du då inte det nic du är reggad med just nu, i den här tråden? Hellre än att skriva anonymt?
    För att jag föredrar att folk gör sig en uppfattning om vad jag skriver från det jag skriver och inte från vilken nick det kommer ifrån. Men du kanske tycker det är viktigare med vem som skriver än vad som skrivs?
  • Anonym (samma samma)
    PeterGB3G skrev 2017-03-16 17:07:52 följande:
    Jag tycker det är viktigt att stå för det man skriver. Svar på din fråga; Ja. Anonyma åsikter är mindre intressanta.
    Jag tolkar det som att du då tycker det är viktigare vem som skriver något än vad som skrivs. Jag tycker raka motsatsen, vi får helt enkelt enas om att vi tycker olika på den punkten.
  • Anonym (samma samma)
    PeterGB3G skrev 2017-03-16 17:23:15 följande:

    Jag håller inte med om din tolkning, men har inga problem med acceptera olika uppfattningar. Detta så länge man håller diskussion hövlig.

    Eftersom detta forum handlar om familjefrågor mest, anser jag det intressant att veta en persons ålder, kön och familjesituation för att sätta hens åsikter i ett sammanhang. Alltför många trådar med stor del anonyma deltagare brister i sakligthet och hövlighet. Tyvärr inser jag nu att även jag deltagit i att kapa en tråd och ta den i fel riktning, detta trots att jag började skriva då jag tyckte TS verkade engagerad och hade ett genuint intresse i den fråga som togs upp. Det är beklagligt.


    Jag är man, 40+, två barn och sambo.

    Jo håller med om att många trådar urartar, det är väl tyvärr en av internets baksidor. Samtidigt skulle inte såna här forum existera utan den, man får ta det goda med det onda. Visst är dwt teåkigt när teådar urartar i ren paajkastning samtidigt tycker jag det ofta är spinnoff diskussionerna som är mest intressanta och givande.

    Som sagt man får ta det goda med det onda
  • Anonym (samma samma)
    Anonym (Fred) skrev 2017-03-16 20:36:56 följande:

    Jag kom på min fru i höstas och då hade hon hållit på ett år med en kollega. Fram tills dess hade hon inget dåligt samvete men med ens jag konfronterar dem så drabbades hon av djup insikt och ånger.

    Jag är fortfarande tveksam om vi kan fortsätta tillsammans och det som kan skönjas i soppan nu så här efteråt är den så gott som obefintliga tilliten. Hon är för mig en oärlig människa och den stämpeln är inte lätt att få bort.

    Det blir inte bättre av att hon förväntar sig att det borde gått över nu och inte vill bli misstänkliggjord hela tiden.

    Som någon skrev så måste man nog först förlåta för att sedan jobba hårt och vara transparant.


    Jag kan garantera dig att hon inte ångrar sin otrohet, det hon ångrar är konsekvenserna. Så det där med djup ånger och insikt kan du ta med en nypa salt, den brukar oftast vara rätt ytlig och vara så länge man tror att man riskerar att förlora sin partner. När man känner sig trygg igen så minskar den i samma takt.

    Att hon är oärlig har hon väl redan bevisat? Det ni gör nu är att se om hon kommer fortsätta vara oärlig eller ej.

    Det är klart att alla som klantat sig och blivit påkomna helst vill att allt ska vara över så fort som möjligt, hade inte du velat det?

    Transparans är väl en trevlig placebo, men det är ingen som helst garanti för att otroheten ínte fortsätter, det är mer en psykisk snuttefilt, ett sätt att visa good will, få sin partner att känna sig tryggare och ha en känlsa av kontroll. Men i praktiken är den inte värt ett skit, du har ingen aning om vad de säger och gör på jobbet och de lär inte vara så korkade att de har kontakt via något slags media som du har insyn i.

    Jag säger inte det för att förmå dig att dumpa, jag säger det för att det är lätt att vara naiv första gången man råkar ut för sånt. Man vill ju egentligen att allt ska bli bra, att ens partner inte alls ska vara så falsk, att allt ska kunna återgå till det normala. Det är bättre att vara medveten om vad man ger sig in i än att ge sig in i något med ögonbindel. Att ge någon som svikit dig en andra chans är en chansning, ett steg in i det okända som kan löna sig eller straffa sig rejält, du har noll kontroll, vill hon vara otrogen igen så kommer hon vara det och det finns ingenting du kan göra åt det.
Svar på tråden Hur går man vidare från otrohet?