• Anonym (EV)

    Rätt att kräva ett möte

    Visst har väl jag som ensam vårdnadshavare rätt att kräva ett möte (på Fr) innan ett eventuellt nytt umgänge tas upp? I detta fallet handlar det om en förälder som hållit sig borta och varit okontaktbar i 1,5 års tid men som nu helt plötsligt dyker upp och tror sig kunna träffa sitt barn utan att tala om vart han hållit hus??

    Barnet verkar ha intresse av att träffa föräldern men jag känner att en förklaring vore på sin plats då det inte är första gången som föräldern "försvinner". Har jag rätt eller fel att begära det här? Jag har ju bara mitt barns bästa i åtanke och vill slippa samla ihop spillrorna ytterligare en gång.

  • Svar på tråden Rätt att kräva ett möte
  • Anonym (Kvinna)
    Anonym (abba) skrev 2017-03-19 11:24:25 följande:
    Vad då "vi"? Det var väl du som kontaktade honom? Ensam i egenskap av vårdnadshavare?
    Kan du bestämma hur du ska ha det?

    Hur TS än gör så är det fel.
  • Anonym (EV)

    Varför känns det som om folk tycker att det är jag som är boven i dramat, det är inte jag som har hållit mig borta med flit!?? Jag kan inte se att jag har gjort något fel och anser inte att det är fel att kräva förklaringar när jag har sett hur ledset mitt barn har varit när födelsedagar och julaftnar ignorerats!?! Jag har försökt att kontakta pappa när barnet har velat samt för egen del för att försöka få veta om han tänkt att hålla sig borta för gott och hur gör att informera honom om hur mycket han har sårat sitt barn genom att ignorera hen.

  • Anonym (EV)
    Anonym (abba) skrev 2017-03-19 11:23:24 följande:

    Men efter de första tjugo samtalen så borde väl fattat vinken att han förmodligen inte vill bli kontaktad.


    Kanske det men då ska han inte tro att han bara kan dyka upp som gubben i lådan en dag och vilja träffas som om inget har hänt!
  • Anonym (Kvinna)
    Anonym (EV) skrev 2017-03-19 11:48:01 följande:

    Varför känns det som om folk tycker att det är jag som är boven i dramat, det är inte jag som har hållit mig borta med flit!?? Jag kan inte se att jag har gjort något fel och anser inte att det är fel att kräva förklaringar när jag har sett hur ledset mitt barn har varit när födelsedagar och julaftnar ignorerats!?! Jag har försökt att kontakta pappa när barnet har velat samt för egen del för att försöka få veta om han tänkt att hålla sig borta för gott och hur gör att informera honom om hur mycket han har sårat sitt barn genom att ignorera hen.


    Det är pappan som är boven i dramat.

    Jag är förbannat trött på detta glorifierande av pappor som helt plötsligt dyker upp som gubben i lådan och alla bara åhh så fin han är.

    Nej han är INTE fin.
    Han är en skitstövel som struntat i sitt egna barn hur länge som helst, en spermadonator om vi ska helt ärliga.
    För pappa är den som bryr sig, som vill vara med barnet/barnen, den som finns för dem i allt, vabbar med dem.

    Inte någon man haft sex med några gånger och som lyckat befrukta en kvinna.


  • Anonym (abba)
    Anonym (EV) skrev 2017-03-19 11:52:14 följande:

    Kanske det men då ska han inte tro att han bara kan dyka upp som gubben i lådan en dag och vilja träffas som om inget har hänt!


    Vilken tur det finns domstolar
    Anonym (EV) skrev 2017-03-19 11:52:14 följande:

    Kanske det men då ska han inte tro att han bara kan dyka upp som gubben i lådan en dag och vilja träffas som om inget har hänt!


    Och där tappade du din trovärdighet som vårdnadshavare igen.

    Att vara mamma och vårdnadshavare är två separata saker. Det är förståeligt om du som mamma blir förbannad å barnets vägnar. Men om du vill vara kompetent även som vårdnadshavare så måste du vid behov kunna se på saker och ting objektivt och fatta beslut som inte är färgade av dina känslor.
  • Anonym (EV)
    Anonym (abba) skrev 2017-03-19 12:15:43 följande:

    Vilken tur det finns domstolarOch där tappade du din trovärdighet som vårdnadshavare igen.

    Att vara mamma och vårdnadshavare är två separata saker. Det är förståeligt om du som mamma blir förbannad å barnets vägnar. Men om du vill vara kompetent även som vårdnadshavare så måste du vid behov kunna se på saker och ting objektivt och fatta beslut som inte är färgade av dina känslor.


    Jag har stått ut med detta skit i 9 år, jag är trött på att låta honom komma undan med allting, curla med honom och tillåta honom att svika sitt barn stup.

    Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har föreslagit möte på Familjerätten och han bara har slingrat sig ur allting och jag har låtit honom hållas ochskriva låttitlar umgänge äga rum. Jag har fram till nu gjort allt som krävs utav mig men nu har jag fått nog!

    Vad skulle domstolen göra!? Han har hotat med domstolen i flera år men inte ens gått med på de mötena på Familjerätten som jag föreslagit. Han gav mig ensam vårdnad för att han ville slippa allt "jobb" runt barnet. Han vill uppenbarligen komma och gå som han vill och emellanåt har inte ens barnet velat träffa honom och nu är hen så pass stor att hen själv ska få bestämma om och när hen vill träffa honom. Jag har väldigt svårt att tro att en domstol skulle döma till ett regelbundet umgänge under dessa omständigheter.
  • Anonym (abba)
    Anonym (EV) skrev 2017-03-19 12:45:27 följande:

    Jag har stått ut med detta skit i 9 år, jag är trött på att låta honom komma undan med allting, curla med honom och tillåta honom att svika sitt barn stup.

    Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har föreslagit möte på Familjerätten och han bara har slingrat sig ur allting och jag har låtit honom hållas ochskriva låttitlar umgänge äga rum. Jag har fram till nu gjort allt som krävs utav mig men nu har jag fått nog!

    Vad skulle domstolen göra!? Han har hotat med domstolen i flera år men inte ens gått med på de mötena på Familjerätten som jag föreslagit. Han gav mig ensam vårdnad för att han ville slippa allt "jobb" runt barnet. Han vill uppenbarligen komma och gå som han vill och emellanåt har inte ens barnet velat träffa honom och nu är hen så pass stor att hen själv ska få bestämma om och när hen vill träffa honom. Jag har väldigt svårt att tro att en domstol skulle döma till ett regelbundet umgänge under dessa omständigheter.


    Förstår om du är trött efter många års problem. Du borde kanske fundera på att avsäga dig vårdnadsskapet om du känner att du inte orkar längre.
  • Påven Johanna II
    Anonym (abba) skrev 2017-03-19 12:49:15 följande:
    Förstår om du är trött efter många års problem. Du borde kanske fundera på att avsäga dig vårdnadsskapet om du känner att du inte orkar längre.
    Ska hon ställa ut ungarna på gatan då, eller hur menar du?
  • Anonym (EV)
    Anonym (abba) skrev 2017-03-19 12:49:15 följande:

    Förstår om du är trött efter många års problem. Du borde kanske fundera på att avsäga dig vårdnadsskapet om du känner att du inte orkar längre.


    Förlåt men är du helt jävla dum i huvudet!!!?? På vilket sätt skulle det hjälpa någon!????????
  • Anonym (Men)
    Anonym (abba) skrev 2017-03-19 12:49:15 följande:

    Förstår om du är trött efter många års problem. Du borde kanske fundera på att avsäga dig vårdnadsskapet om du känner att du inte orkar längre.


    Måste fråga, är du anonym (abba) en sådan där pappa som övergett sitt barn och sedan kommit krypande tillbaka och misslyckats med att etablera en fungerande relation med barnet och därför är du nu bitter mot kvinnor som som är i trådstartarens situation?

    Som barn har du rätt till dina föräldrar, som förälder har du egentligen inte rätt till något. Att missköta sitt föräldraskap genom att komma och gå i barnets liv när det passar dig som förälder är inte att vara en god förälder ovavsett om det är mamman eller pappan. Om man får barn med någon som beter sig så och som inte sätter barnets bästa i första hand så förstår jag att Ts vill hantera det med hjälp utifrån.
Svar på tråden Rätt att kräva ett möte