Inlägg från: Anonym (förstår) |Visa alla inlägg
  • Anonym (förstår)

    Att göra abort i en kärleksfull relation

    Anonym (Hjälp!) skrev 2017-04-20 07:53:57 följande:

    Tack för att du skriver! Jag är i samma sist nu, sambon är inte redo och det var inte planerat. Han vill ha barn med mig (vilket han sagt förut) men inte nu. Han är lika gullig som vanligt, om inte mer, och pratar inte om det. Dvs han ber mig ju inte om att göra abort och tar inte upp det. Borde han inte säga det rakt ut och tjata lite om det om det är vad han verkligen vill? :( Jag vill inte göra så mot honom, men jag kan nye heller göra så mot min egen vilja. Jag har tänk och hoppas (som du) att han kommer växa in i det, att han behöver tid att smälta och bearbeta dina tankar..

    Är i vecka 7 nu och berättade det för honom fredag för tre veckor sen. Snälla hjälp mig med era tankar och tips :( Jag blir galen av detta! :,(


    jag är också gravid i v7 nu och när jag oroar mig för att detta inte är vad min sambo vill, att tajmingen är dålig eller han kommer inte klara av att bli redo som pappa och jag tänker att det ev är lite synd om honom. då påminner jag migsjälv om ett par saker:

    1. om mannen ejakulerar inuti kvinnan är detta normalt sett 100 % utanför kvinnans kontroll och 100 % mannens ansvar och aktiva val/handling. han är vuxen och förhoppningsvis gått på nån biologilektion och förstår att detta är ett risktagande som kan landa i en graviditet. utifrån det här perspektivet har han tvingat dig in i ett väldigt farligt och fysiskt/psykiskt hälsotillstånd aka graviditet ! tycker denna tanke är lite skön att leka med, särsk just nu när jag varit sängliggande hela veckan pga alla hemska symtom. han har faktiskt satt mig i denna sits, om inte mer än vad jag faktiskt nånsin skulle kunna sätta honom i en "pappa mot sin vilja"-känsla... (känslomässigt känner jag inte alls såhär men en får liksom hjälpa sig själv på traven genom att rationalisera situationen :)) förstår du hur jag tänker? istället för att jag ska ligga här med illamående molvärk OCH psykisk vånda och ångest pga min empatiska förmåga att oroa mig allt för mycket över hur han mår. han har som sagt varit väldigt aktiv i beslutet att starta en graviditet även om det aldrig varit uttalat. (vår graviditet är också oplanerad).

    2. tillit. lita på din magkänsla och lita på att han älskar dig även om det blir en prövofylld tid.

    3. älska digsjälv och var snäll mot digsjälv!

    lycka till!
Svar på tråden Att göra abort i en kärleksfull relation