Barn med add
Anonym (Mamma) skrev 2017-04-12 08:26:26 följande:
Det jag mest tänker på är hans svårigheter att utföra enkla sysslor när man ber honom, exempelvis klä på sig eller torka sig efter att han har bajsat. Jag brukar lägga fram en hög med kläder var till han och lillebror, men får påminna honom gång på gång på gång för att hålla fokus på påklädningen och inte hitta på annat som att sätta sig vid tvn, störa lillebror, börja leka med lego etc. Likaså när han har bajsat: Han ropar alltid och vill ha hjälp, men när jag säger att han klarar det själv så tar det hur lång tid som helst. Men han måste ju lära sig det någon gång, men för min sons del känns det som värsta projektet att torka sig, spola, dra upp byxor och tvätta händer... I skolan har han fixat bajstorkning ett par gånger själv, men i det längsta undviker han det för att det är så jobbigt och det har hänt att han har bajsat på sig där istället. Det känns som om han lägger allt krut i skolan kanske, och sen inte orkar med det här hemma... Ska förtydliga att det här att torka sig och ta på sig är alltså inga nyheter för honom utan jag har försökt att få honom att göra det i flera år, och tycker att det bara borde sitta i ryggraden nu. Eller är han bara lat eller disträ? Vad tror ni?
Jag känner igen din beskrivning på min äldsta son. Han fyller 10 snart och jag tror han har ADD, men han är inte utredd. Han är väldigt disträ och klarar inte av många intryck eller flera instruktioner samtidigt. Det märks att han har mycket svårare än jämnåriga att klara saker. För oss är det också klädsel t.ex. som tar en evighet och han var nog 7-8 år innan han fixade det utan att man stod bredvid och la fram ett plagg åt gången. Eller som när jag skulle lära honom att göra gröt själv i mikron, då måste han ha en exakt detaljerad instruktion skriftligt om han ska fixa det. Annars vet han inte alls vad han ska ta fram för saker och vad han ska göra. Vi har också länge haft problem gällande toa och han är fortfarande inte 100 % pålitlig med det även om det är sällan numera det blir olyckor.
Anledningen att vi inte har utrett är att skolan har kunnat anpassa för honom ändå utan diagnos (t.ex. att fröken ger extra tydliga instruktioner och han sitter bredvid fröken). Vi och skolan upplever inte att han behöver diagnos som det är nu. Han har också lite som vi tycker autistiska drag då han har lite bekymmer med det sociala samspelet (vet inte hur han ska göra då det inte är en invand miljö, beter sig "märkligt"tex springer runt och sjunger barnvisor då han blir osäker, förstår inte alls ironi/ordspråk och missuppfattar allt som man inte är övertydlig med, pratar alldeles för högt och för nära folk utan att fatta att de blir irriterade etc)....