Mår jättedåligt efter abort

Hej TS

Jag var med om typ samma. Såg också det lilla fostret. Fullt utvecklat.

Jag föll ner i ett svart hål efter det och det var väldigt väldigt nära att vi gjorde slut.

Jag behövde distans från honom och på nåt vänster hittade vi tillbaka till varandra och är idag lyckliga och har planer på ett (planerat) barn.

Ta dag för dag, eller timme för timme, det är mitt råd.

Jag vet hur mörkt och hopplöst det känns. Alla tankar. Låt dom komma och försök släppa dom sen. För mig hjälpte det lite att få klaga på sjukvården och tala om hur jävla dåligt jag tyckte jag blivit bemött hur dåligt som helst, när jag ringde och gröt och behövde samtalshjälp som jag inte fick.

Nu har det gått några månader och jag har börjat känna livsglädje igen.

Det finns ett ljus i tunneln, TS. Sköt om dig!