Var du en s.k. pojkflicka som barn och hur har det i så fall påverkat dig? (Långt)

Trist att höra att du kände behovet av att göra saker med ditt yttre som inte passade dig (men jag förstår dig, så tolka det inte som att jag ifrågasätter dig.)

Jag har alltid varit en grabbig tjej, lekte mest med killarna, har för det mesta klassats som för rå för att vara med tjejerna men har å andra sidan alltid varit ganska känslig och nära till känslor. Idag är jag 24, använder smink 2 gånger om året (oftast som en kul grej på fest osv) men vägrar använda minsta lilla smink till vardags. Har mest killkompisar, min bästa vän är en tjej, min kusin, och enligt min man är hon och jag extremt lika vilket antagligen är anledningen till att vi får ihop så väl.

Jag har absolut blivit pressad till att bete mig mer feminint, sminka mig och helt enkelt "act like a lady", oftast av folk i skolan. Blev ofta retad och utfryst för att jag inte var intresserad av att vara som de andra, men mina föräldrar har alltid stöttat mig att ta den vägen som passar mig.

Jag hoppas verkligen att tiderna förändras, jag har inget behov av att vara en hen eller en han, jag vill bara inte sminka mig och behöva bete mig som en brud!