• caaaarro

    22 år, studera utomlands?! HJÄÄÄÄÄLP

    Okej! Glad
    Jag är nu 22 år. Jag jobbar kvar på samma jobb sedan jag tog studenten 2014 och behöver VERKLIGEN göra något med mitt liv, och det är snarast. 
    Jag har alltid varit intresserad utav att studera, främst utomlands. Och nu till den stora frågan, - finns det någon med erfarenhet om utlandsstudier på college/universitet? Hur gjorde ni? Vad valde ni för kurs/kurser? Hur bodde ni? Community College? Vilket land, USA, AUS? Är det värt CSN lånet? Vill ha så mycket information som det bara går av er!

    Jag har varit inne på sidor som Blueberry och IBS Study Abroad. Tycker dock inte att det  hjälpt mig någorlunda ÄN. Jag vet att jag kan ringa och prata med dem, men föredrar helst att få läsa om någons erfarenhet här först och främst.

    Kan man blanda olika kurser, ger det något på svensk arbetsmarknad och hur ser en arbetsgivare på någon med erfarenhet inom utlandsstudier? Beror såklart på mina utbildningar/kurser, i know.)

    Tack på förhand!
  • Svar på tråden 22 år, studera utomlands?! HJÄÄÄÄÄLP
  • Aliona

    I båda USA och Australien kommer du ju få betala saftiga terminsavgifter för studier som är gratis här hemma. Frågan är om det är värt det. Finns också alternativet att studera hemma och göra delar om utbytesstudent.

    Om det är gångbart beror så klart på branchen. Vad tänkte du plugga?

  • Domesticgoddess

    Jag har studerat utomlands (England) men bodde iofs där redan innan det var universitetsdags så lite annorlunda. Var dock även utbytesstudent i Frankrike ett år, vilket kanske är mer relevant i sammanhanget.

    Mitt bästa råd till dig - förutsatt att du inte har vuxit upp med en engelsktalande förälder - är att antingen plugga i Sverige och ta ett utbytesår eller bo i ett engelsktalande land i vart fall två år innan du börjar plugga på uni.

    Svenskar är jätteduktiga på engelska men inte fullt lika duktiga som de tror. Det är en helt annan sak att briljera på semesterresor än att lyckas i en akademisk miljö där den stora majoriteten har språket som modersmål. Stötte på några utbytesstudenter från de skandinaviska länderna när jag pluggade och de tycktes alla vara eniga i att de var glada att det "bara" var ett utbytesår rent resultatmässigt.

    Har ingen erfarenhet av IBS och liknande, gissar att det är annorlunda än att plugga som vem som helst i landet.

    Jag har inte fått annat än intresserade frågor vid intervjuer i Sverige. Samtidigt har ju svenska arbetsgivare i regel inte koll på "riktiga" universitet och omgjorda högskolor i UK så mina meriter är fortfarande mer konkurrenskraftiga i England än i Sverige, utifrån hur jag upplever det.

Svar på tråden 22 år, studera utomlands?! HJÄÄÄÄÄLP