Eget första barn och bonusbarn

Jag förstår dig fullt ut! Har också ert bonusbarn (9 år) och en dotter på 12 mån. Bonusens mamma har ingenting med vår dotter att göra så trots tjat etc från bonusen så har hans mamma aldrig ens fått se vårt barn, vissa kanske tycker det är konstigt, men hon har ingenting med vår familj att göra och jag vill inte att min dotter ska få en relation med den människan.

Mamman är naturligtvis välkommen att hämta sin son hos oss vid byten, men över tröskeln kommer hon inte. Jag vill också tillägga att min man och jag är fullkomligt överens om detta, vilket naturligtvis underlättar det hela.

Det är väl toppen att vissa har en bra relation till sina ex. Men tyvärr ser inte verkligheten ut så i alla familjekonstellationer. Döm inte utan att ta reda på bakgrunden!

Om du ser till vår situation. Min mans ex stämmer honom på vårdnaden regelbundet för att få ensam vårdnad om det gemensamma barnet. Hon flyttar med barnet varje år, hon byter skola och förskola på egen hand, TROTS gemensam vårdnad. Och därtill sysslar hon med manipulationer, förtal och falska polisanmälningar, vilket drabbar även hennes egna barn så tror jag även du borde förstå att det kan finnas många anledningar till att man inte vill ha NÅGON kontakt med bonusbarnets mamma.

Att hon skulle få passa våra barn skulle aldrig falla oss in då hon är så olämplig som förälder man bara kan bli.

Min man har haft TUR som fallit för mig som är vettig, till skillnad från hans ex som har stora psykiska problem och behandlar deras gemensamma barn som skit rent ut sagt!

Ja, trivs du inte med det tycker jag heller inte du ska behöva stå ut med det. Det är du och din sambo som är en familj nu och som gemensamt måste sätta regler och gränser i ert liv. Kan ni inte sätta er med och ta en diskussion om det, där du förklarar varför det är viktigt för dig och varför du känner som du gör? Jag tror han behöver en tankeställare där han får sätta dig in i din syn på situationen.

Det är bara för dig att gilla läget att de har ett gemensamt barn, ja.

Men att du inte ska få bestämma vem som umgås med DITT barn tycker jag absolut inte du ska behöva ta!

Fast nu tror jag du blandat ihop min situation med ts. Hon har väl aldrig uttryckligen skrivit att exet beter sig illa mot varken honom eller deras barn?

Och det är väl helt förståeligt att man inte vill att de ska umgås som en "familj" när han nu har en ny familj? Man kan inte både äta kakan och ha den kvar...

Herregud vad alla försöker vrida och vända på det för att göra ts till "syndabock"! Hon har ju förklarat att hon egentligen inte har något emot bonusens mamma och att PROBLEMET ligger i att de umgås som en familj vid bytena vilket hon inte är ok med, hur kan ni andra tycka att det är konstigt?? Ts har rätt till sina känslor och bonusens mamma borde ta ett steg tillbaka. Man väljer sina vänner och då förstår jag inte logiken i att man måste umgås och vara vän med bonusens mamma. Det räcker gott och väl att man är trevlig vid byten, jag tycker inte man ska umgås mer än så om inte alla i familjen är ok med det.

Bonusens mamma ska hämta sin dotter, punkt! Ok att hon hälsar på ts barn någon gång, men jag förstår ts fullt ut att hon inte vill att de ska gosa osv. Jag tycker ni ska sluta anklaga ts och istället försöka sätta er in i hennes situation, för ni har bevisligen ingen egen erfarenhet av liknande situation.