Eget första barn och bonusbarn
Herregud vad alla försöker vrida och vända på det för att göra ts till "syndabock"! Hon har ju förklarat att hon egentligen inte har något emot bonusens mamma och att PROBLEMET ligger i att de umgås som en familj vid bytena vilket hon inte är ok med, hur kan ni andra tycka att det är konstigt?? Ts har rätt till sina känslor och bonusens mamma borde ta ett steg tillbaka. Man väljer sina vänner och då förstår jag inte logiken i att man måste umgås och vara vän med bonusens mamma. Det räcker gott och väl att man är trevlig vid byten, jag tycker inte man ska umgås mer än så om inte alla i familjen är ok med det.Bonusens mamma ska hämta sin dotter, punkt! Ok att hon hälsar på ts barn någon gång, men jag förstår ts fullt ut att hon inte vill att de ska gosa osv. Jag tycker ni ska sluta anklaga ts och istället försöka sätta er in i hennes situation, för ni har bevisligen ingen egen erfarenhet av liknande situation.
Vår eventuella erfarenhet har du ju ingen aning om. Alla reagerar inte likadant på samma scenario. Och meningen med att skriva på ett diskussionsforum är väl att få lite olika input och se problemet från olika vinklar.
Och i det här fallet tror jag att TS är ute och cyklar och försöker hantera sina osäkerhetskänslor och sin dåliga relation med sin man genom att skylla på exet och bonusdottern.
Men så länge hon skyller på dem kommer hon inte att ta tag i det verkliga problemet; att hennes man behandlar henne illa och att hon känner sig mindervärdig och osäker i sitt förhållande och som mamma.
Det handlar inte om att ett ex gullar med barnet en stund. Det är inte heller manipulativt av en sexåring att vilja visa upp sin nya lillebror för sin mamma. Hur kan man ens få det till att vara manipulativt? Jag fattar inte...
Förmodligen är det som stör TS mest att hon när hon kommer hem får höra av mannen och kanske även barnet att exet varit där och hon är ju si och så, så fin med barn, så klok, så bra mamma, säger att lillen är så lik dottern etc, etc. Och det är ju såklart sårande och kanske jobbigt att höra. Men där borde hon fundera över vad hon kan acceptera från sin man!
Vara vän med sitt ex eller inte tycker jag måste vara upp till var och en. Och har man barn tillsammans så gagnar det alla om man kan ha en bra relation. Väljer man en man med barn sen innan så väljer man också ett mer närvarande ex än om partnern inte haft barn med någon sen innan. Svartsjuka och osäkerhet gagnar inget förhållande och ingen personlig utveckling. Rätt till sina känslor har alla, men man måste kunna reflektera vad dessa känslor står för och hur man ska hantera dem på bästa sätt.