Inlägg från: Anonym (Kommer jag bli tågluffare?) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Kommer jag bli tågluffare?)

    kan jag tvingas åka 30 mil med mitt barn till pappan för umgänge?

    Hej!
    Kan börja med att jag inte har brytt mig om att sätta mig in i frågan eftersom det inte varit aktuellt.
    Jag har en dotter på 3 år som jag är ensam vårdnadshavare för. Varit helt ensam sedan i slutet på graviditeten och sedan dess har pappan träffat henne ett tiotal gånger. Mellan gångerna har det varit knäpptyst från hans håll, med undantag från ett födelsedags kort när hon fyllde två.
    Nu i veckan hörde han av sig och sa att han ville träffa sin dotter.
    Och här kommer problemet. Jag har en inneboende i min tvåa som vi bor i så jag har inte möjlighet att ta hit honom. Han vill då att jag ska ta dottern till honom-30 mil bort!
    Han har ny tjej och en liten på 1,5 år. Det kändes viktigt för honom att de skulle ha någon syskonrelation.
    Men jag vill inte lämna min dotter ensam där! Aldrig! Dem känner ju inte ens varandra .
    Över dagen är det inte ens lönt. (Missförstå mig rätt)

    Så till frågorna, eftersom jag inte kan ta emot honom / dom här hemma, blir jag då skyldig att åka till deras stad?
    Om det är på hans initiativ, vem ska då betala? Delar man på kostnaden?
    (Jag är inte snål, men lever på sjukpenning pga ryggskada)

    Hur funkar umgänge på så pass långt avstånd?
    Tilläggas kan att jag inte har körkort. Ajh

  • Svar på tråden kan jag tvingas åka 30 mil med mitt barn till pappan för umgänge?
  • Anonym (Kommer jag bli tågluffare?)

    Jag har bara skummat igenom vad bi har skrivit! Men jag vill förtydliga lite eftersom jag ser att jag verkade arg i ts.
    Missförstå mig rätt. Jag är glad för mitt barns skull att han vill ha kontakt. Men det slutar också där. Jag hade klarat mig bättre utan honom. Men nu är det ju inte för min skull. Jag är rädd att han dyker upp som ett spöke och försvinner i månader igen.
    Det som gör mig irriterad är att han kommer och pratar som om detta är en självklarhet att jag ska både betala och ta dit barnet.
    Och dessutom förklarar han ingenting utan pratar på som om vi hördes senast en vecka innan. Jag fattar att det är mycket skam, eller borde vara. Men ibland tror jag bara att han är för dum för att veta vad som är rätt och fel. Jag har svårt att förstå grejen med att han är runt ett barn hela dagarna utan att tanken på hans äldsta slår honom. Det gör det säkert men inte tillräcklig för att ringa.
    Det handlar inte om att inte vilja ha in honom i mitt hem, jag har inte möjligheten. Vi har ett matbord med 2 platser så jag och min dotter äter först sedan min inneboende. Och ska han ha med sitt barn och tjej så kommer vi att sitta på varandra. (Nu är det inte matbordet i sig som är problemet, utan jag vill ge en bild av hur trångt det är)
    Jag behöver ha inneboende för kunna bo kvar nu ett tag.
    Jag kan absolut tycka det är en bra idé att dom bor här på hotell. Bor i en svenska mått mätt ganska stor stad så finns en del att hitta på. Men han verkade inte va intresserad av att lägga ut pengar själv. Jag tänker inte begränsa umgänge eller sätta mig emot på något vis. Bara det finns en rimlig lösning. Och en av dem är inte att åka 30 mil för att lämna henne ensam. Jag litar på honom, men bara för att han är pappa betyder inte det att dem har ett naturligt band eller anknytning. Så för mig är det nästan som att jag skulle lämna henne hos en främling.
    Vill tillägga att jag inte känner något agg mot honom för egen del. Inte avundsjuk eller arg. Men för min dotters del är jag irriterad över att det ska vara så svårt att höra av sig.
    Kommer bli att kontakta familjerätten så vi får lite ordning och struktur.
    Någon som vet hur det funkar med detta avstånd? Får han köra hit eller kan man göra det parallellt? Men då blir det ju inget samtal direkt. Om man ska ha sammarbetssamtal

Svar på tråden kan jag tvingas åka 30 mil med mitt barn till pappan för umgänge?