Datorspel...

Jag tycker du ska visa honom vad du har skrivit här. 

Oftast "stänger man ju öronen" när man hör något man inte vill höra och tar då inte heller in allvaret. Tycker du har skrivit och formulerat dig väldigt bra här så jag tycker du ska visa honom det här. Har du talat om att barnen har märkt att han hellre spelar dataspel än är med dem? Det är ju okej när ens partner spelar, men om ens partner och speciellt ens barn märker att det prioriteras över annat - då är det inte okej längre.

Jag har sagt att barnen både märker och blir påverkade.. ett av barnen säger själv att "du spelar ju varje dag, varje kväll, pappa vill bara spela. Pappa kommer inte vilka gå ut med mig."

Mitt hjärta går sönder..

Han blir irriterad och tycker jag överdriver.. barn ska kunna roa sig själva..

Självklart ska de det men alla barn vill ha närvarande föräldrar.. inte mycket som krävs!

Jag har vaknat upp mycket det senaste och insett jag jag inte vill ha det såhär. Jag och barnen förtjänar mer och bättre.

Barnen är under 8.. vill inte skriva specifikt då jag vill vara anonym..

Vet inte om det ger något att visa honom.. han skulle bara förvrida det och tycka jag är knäpp att jag skriver ut det offentligt.. vilket är ganska sjukt att jag ska behöva göra.. söka "svar" från främmande.. och inte min sambo.. säger en hel!

Är trött på att bli tagen för given. Jag finns här och nu, barnen finns här och nu.. fan uppskatta oss annars kan det kvitta. Hur länge ska man gå och försöka få förändring, hur mycket tid är det värt att försöka? Man har bara ett liv!

Nej kanske inte spelandet i sig men beteendet att inte sköta något annat, plocka undan efter sig, sitta uppe halva/hela nätterna för och spela m.m är ett beteende jag anser hör hemma i tonåren.. en vuxen man ska ta sitt ansvar innan han ens överväger att sätta sig och spela flera timmar..

Ja ungefär så! Kan stå och trampa en stund för han vet att jag inte gillar att han spelar.. sen ska han bara "fixa en grej" och så sitter han där sen. Typ.