LisenB

Äldre 28 May 19:11

32 svar

Morsdag! Hur står ni ut?!

Ni föräldrar som ge en man/partner som inte kan detta med att uppmärksamma eller fira dig. Hur står du ut? Hur gör du för att ändå tycka det är ok?
Samma sak idag som senaste födelsedag och alla hjärtans dag. Och ja många många andra tillfällen. Det spelar egentligen ingen roll att det är på en speciell dag, bara något, någongång. Jag uppmärksammar, firar, ger presenter, blommor eller fina kort. Inget överdrivet för jag vill inte pressa honom.. men ja, det saknas mig. Och vi har pratat om det. Han blir ledsen, besviken på sig själv och vill göra annorlunda men det händer inte. Han har kanske inte förmågan (?).
Hur tänker ni andra?

Jag blev så ledsen så jag åkte till Ica och köpte blommor, charktallrik och choklad till mig själv. Firar mig själv just nu. (Har barn under ett år)

popp1

Äldre 29 May 13:59

#21

Fattar inte heller grejen med mors dag. Det känns som en kvalreva från hemmafru-tiden när lilla mamman fick en trevlig dag som tack för att hon resten av alla dagar slavade i hemmet och fostrade barnen.

Nu är de flesta föräldrar jämställda och delar på arbetet i hemmet och med barnen och då känns en dag som mors dag så förlegad.

Jag är mamma alla dagar alltid. Jag blev mamma för min egen skull och barnen i sig är nog för mig att vara nöjd som mamma. Min man är min partner i lovet och ingen som behöver uppvakta mig som tack för att jag är mamma. Mina barn behöver inte heller under just denna dag tacka mig för mitt mammaskap. Deras kärlek och uppskattning i vardagen, då kärlek och uppskattning för varandra, räcker gott och väl.

Andra saker jag inte fattar:

Alla hjärtans dag - i ett förhållande får man väl visa sin uppskattning fler än en enda dag på året, annars blir det inte mycket med relationen. Och om man sätter allt hop om denna superkommersiella dag som den enda speciella dagen på året då är man illa ute.

Push-present (present till kvinnan för att hon fött ut barnen) - jag har i alla fall fått mina barn för min egen skull, för att jag vill ha barn, för att jag vill vara mamma. Inte som nåt slags eftergift till min man som han sen ska belöna med en present.

Present/uppvaktning på Internationella kvinnodagen - ge mig ingen jävla blomma. Jag vill ha lika lön, en bra pension, utbildning och ett värdigt liv för alla flickor och kvinnor i världen, jag vill att barnäktenskap ska upphöra och att män slutar se kvinnor som egendom. Ingen jävla blomma.

Nu broderade jag ut lite från din frågeställning. Men jag tycker att många kvinnor i min omgivning fastnar i nåt slags Hollywood förväntningar där mannen ska vara deras prins och uppvakta dem för en massa saker, uttalat eller outtalat. Men få kvinnor reflekterar över vad dessa firardagar representerar i kvinnors underordnande och att relationen kommersialiseras.

Seven Costanza

Äldre 29 May 14:17

#22

Rakad Apa skrev 2017-05-29 12:45:36 följande:

Att mannen ska fira mamman till sina barn är så jävla tramsigt. Det är barnen som ska göra det enligt min åsikt. Vi har ju alla hjärtans dag för att kunna visa uppskattning t ex.

Fars dag finns ju också där kvinnan hjälper barnen att fira sin pappa innan de är stora nog att göra det själva. Vem om inte den andra föräldern ska lära barnen hur man gör så att de KAN fira sin mamma/pappa om de vill när de är stora nog?

Jag visar gärna uppskattning i vardagen för min man kring att han är en bra pappa men tycker ändå inte det är tramsigt att det finns en speciell dag också, men ja de flesta män kanske tycker fars dag är tramsig och skulle undanbe sig uppvaktning om det innebar att de slapp hjälpa barnen att uppvakta sin mamma?

Seven Costanza

Äldre 29 May 14:22

#23

Maddi skrev 2017-05-29 12:56:31 följande:

Mors dag ÄR mors dag, inte sambodag/relationsdag den är i februari. Att du blandar in sambon förstår jag inte, du är besviken på fel person.

Jag föreslår att du tar en diskussion med barnet och så får du hålla tummarna att barnet kommer ihåg de nästa år. Men jag tror inte du får ut så mycket av de mer än möjligtvis joller och daddadadda.

Om man inte ska blanda in att ha förväntningar på att partnern styr upp något, menar du då att mors och fars dag aldrig ska bli firad av barnen på i flera år förrän de kanske råkar snappa upp av någon utanför familjen vad mors/fars dag är för något?

Glinda från Oz

Äldre 29 May 14:41

#24

popp1 skrev 2017-05-29 13:59:34 följande:

Fattar inte heller grejen med mors dag. Det känns som en kvalreva från hemmafru-tiden när lilla mamman fick en trevlig dag som tack för att hon resten av alla dagar slavade i hemmet och fostrade barnen.Nu är de flesta föräldrar jämställda och delar på arbetet i hemmet och med barnen och då känns en dag som mors dag så förlegad.Jag är mamma alla dagar alltid. Jag blev mamma för min egen skull och barnen i sig är nog för mig att vara nöjd som mamma. Min man är min partner i lovet och ingen som behöver uppvakta mig som tack för att jag är mamma. Mina barn behöver inte heller under just denna dag tacka mig för mitt mammaskap. Deras kärlek och uppskattning i vardagen, då kärlek och uppskattning för varandra, räcker gott och väl.Andra saker jag inte fattar:Alla hjärtans dag - i ett förhållande får man väl visa sin uppskattning fler än en enda dag på året, annars blir det inte mycket med relationen. Och om man sätter allt hop om denna superkommersiella dag som den enda speciella dagen på året då är man illa ute.Push-present (present till kvinnan för att hon fött ut barnen) - jag har i alla fall fått mina barn för min egen skull, för att jag vill ha barn, för att jag vill vara mamma. Inte som nåt slags eftergift till min man som han sen ska belöna med en present. Present/uppvaktning på Internationella kvinnodagen - ge mig ingen jävla blomma. Jag vill ha lika lön, en bra pension, utbildning och ett värdigt liv för alla flickor och kvinnor i världen, jag vill att barnäktenskap ska upphöra och att män slutar se kvinnor som egendom. Ingen jävla blomma.Nu broderade jag ut lite från din frågeställning. Men jag tycker att många kvinnor i min omgivning fastnar i nåt slags Hollywood förväntningar där mannen ska vara deras prins och uppvakta dem för en massa saker, uttalat eller outtalat. Men få kvinnor reflekterar över vad dessa firardagar representerar i kvinnors underordnande och att relationen kommersialiseras.

De flesta kvinnor lever inte i jämställda relationer idag, kvinnan tar ut den mesta föräldraledigheten och har det största ansvaret för hus och hem. Det kan man tycka är fel, men så ser det ut. Det finns dessutom fars dag som man kan fira. Visst kan man tycka det är onödigt att fira olika dagar (ts man firar inte ens ta på födelsedagen) men om man struntar i vad ens partner tycker är viktigt och kör över partnern gång på gång så har man snart ingen relation kvar. Vill man undvika skilsmässa bör man ta hänsyn till sin partner.

Maddi

Äldre 29 May 14:50

#25

Seven Costanza skrev 2017-05-29 14:22:00 följande:

Om man inte ska blanda in att ha förväntningar på att partnern styr upp något, menar du då att mors och fars dag aldrig ska bli firad av barnen på i flera år förrän de kanske råkar snappa upp av någon utanför familjen vad mors/fars dag är för något?

Om man blir sur över något som att inte bli uppvaktad på mors dag när man själv tycker man borde blivit det så bör man också veta vad dagen innebär. I detta fall är de knappast den man lever tillsammans med som uppvaktar. Partnern bör isåfall fira dagen med sin egen mamma.

popp1

Äldre 29 May 14:54

#26

Glinda från Oz skrev 2017-05-29 14:41:43 följande:

De flesta kvinnor lever inte i jämställda relationer idag, kvinnan tar ut den mesta föräldraledigheten och har det största ansvaret för hus och hem. Det kan man tycka är fel, men så ser det ut. Det finns dessutom fars dag som man kan fira. Visst kan man tycka det är onödigt att fira olika dagar (ts man firar inte ens ta på födelsedagen) men om man struntar i vad ens partner tycker är viktigt och kör över partnern gång på gång så har man snart ingen relation kvar. Vill man undvika skilsmässa bör man ta hänsyn till sin partner.

Och då är det ett mycket större och allvarligare problem än att inte få en blomma på mors dag. TS man verkar ju inte bry sig så mycket om TS varken i vardagen eller på bemärkelsedagar.

Kvinnor borde verkligen förvänta sig mer än att leva med partners som inte är partners på riktigt och sen sitta och vara besvikna över att de inte får den uppskattning de önskar.

För mig skulle en blomma inte på nåt sätt gottgöra om min man lämpade över allt ansvar för hem och barn på mig. Aldrig i livet att jag skulle nöja mig med frukost på sängen en dag istället för en jämställd partner som bryr sig om mig alla dagar och tar sin del av arbetet och glädjen med hem och familj.

Ett tips för dem som önskar bli uppvaktade på olika sätt är ju då att kommunicera det för sin partner och inte förvänta sig att denne är tankeläsare.

Seven Costanza

Äldre 29 May 17:34

#27

Maddi skrev 2017-05-29 14:50:03 följande:

Om man blir sur över något som att inte bli uppvaktad på mors dag när man själv tycker man borde blivit det så bör man också veta vad dagen innebär. I detta fall är de knappast den man lever tillsammans med som uppvaktar. Partnern bör isåfall fira dagen med sin egen mamma.

Nej det är inte partnern som uppvaktar, utan partnern _hjälper barnen_ att uppvakta mamma/pappa tills barnen är stora nog att själv fixa. Eller du menar alltså att små barn helt själva ska förstå att och hur de ska uppvakta sin mamma och pappa bara genom att se att barnets föräldrar i sin tur uppvaktar sina föräldrar (dvs barnets morföräldrar/farföräldrar)? Jag tycker att barnens andra förälder lika gärna kan hjälpa barnen att fira barnets mamma/pappa på mors/fars dag redan när de är små.

nernu

Äldre 29 May 18:55

#28

Jag tycker att det är helt irrelevant vad olika människor tycker om vilka dagar som ska firas. Om det är viktigt för dig så borde din man dra ut tummen och göra det bara för att du tycker att det är viktigt. Om man inte kan ställa larmet på mobilen och typ stanna på ica efter jobbet och köpa en blombukett eller kort eller choklad så har man låg iq och borde inte klara av att fungera i vardagen. Han kan men han skiter i det.

MadHatter

Äldre 29 May 19:04

#29

Alla som säger att det är barnen som ska fira far eller mor. Är det inte rätt svårt för ett barn att själv snappa upp en sån tradition och upprätthålla den på egen hand?

Tror att det är en rätt svår tradition att hålla igång om inte föräldrarna engagerar sig.

kokos

Äldre 29 May 20:42

#30

Jag tycker alla dessa dagar är löjliga! Varför fira?? Jag älskar min familj alla dagar och köper presenter/blommor när jag känner för det. Varför ska jag göra det en speciell dag?

Jag förväntar mig inget heller Tycker morsdag, farsdag,alla hjärtans dag och allt vad det heter är grymt överskattat...

MommiMusketeer

Äldre 30 May 11:29

#31

Hej,

Förstår hur du känner dig när uppvaktningen uteblir...

Mors dag känns för mig inte riktigt på samma vis som Alla hjärtans dag och Bröllopsdagen, men det spär ändå på känslan av att jag inte betyder så särskilt mycket för den jag älskar om jag inte får kramen, kyssen eller ens några fina ord. Blommor? Hade varit underbart med lite romantik. Dyra presenter behövs inte. Det är kärlekshandlingen som saknas.

Fick höra på Alla hjärtans dag att det är väl viktigare att visa alla andra dagar att man älskar varann. Varför ska det finnas en speciell dag?

Nja, det kan jag hålla med om... men nu GÖR det ju det och övriga dagar på året händer inte heller något oväntat. Alla andras män kommer med blommor eller gör NÅGOT för sin fru/tjej/sambo och det skär i hjärtat när man blir bortglömd. Att ens gå ut på Facebook o scrolla i flödet en sån dag gör ju bara så jävla ont... Han tycker att vi har det bra men vi lever mer eller mindre som vänner efter bara tre år tillsammans. Han kan komma på sig själv nån enstaka gång när poletten trillat ner och rädda upp situationen lite grann men då är det liksom lite för sent... Jag är verkligen ingen tjej som kräver mycket i ett förhållande annars. Står på egna ben.

Men att ge kärlek, uppskattning, komplimanger och inviter till fysisk närhet utan att få detsamma tillbaka förgör mig. Jag vill ha kärlek och åtrå i vårt liv men orkar snart inte försöka mer.

ACJ

Äldre 30 May 13:31

#32

popp1 skrev 2017-05-29 13:59:34 följande:

Fattar inte heller grejen med mors dag. Det känns som en kvalreva från hemmafru-tiden när lilla mamman fick en trevlig dag som tack för att hon resten av alla dagar slavade i hemmet och fostrade barnen.Nu är de flesta föräldrar jämställda och delar på arbetet i hemmet och med barnen och då känns en dag som mors dag så förlegad.Jag är mamma alla dagar alltid. Jag blev mamma för min egen skull och barnen i sig är nog för mig att vara nöjd som mamma. Min man är min partner i lovet och ingen som behöver uppvakta mig som tack för att jag är mamma. Mina barn behöver inte heller under just denna dag tacka mig för mitt mammaskap. Deras kärlek och uppskattning i vardagen, då kärlek och uppskattning för varandra, räcker gott och väl.Andra saker jag inte fattar:Alla hjärtans dag - i ett förhållande får man väl visa sin uppskattning fler än en enda dag på året, annars blir det inte mycket med relationen. Och om man sätter allt hop om denna superkommersiella dag som den enda speciella dagen på året då är man illa ute.Push-present (present till kvinnan för att hon fött ut barnen) - jag har i alla fall fått mina barn för min egen skull, för att jag vill ha barn, för att jag vill vara mamma. Inte som nåt slags eftergift till min man som han sen ska belöna med en present. Present/uppvaktning på Internationella kvinnodagen - ge mig ingen jävla blomma. Jag vill ha lika lön, en bra pension, utbildning och ett värdigt liv för alla flickor och kvinnor i världen, jag vill att barnäktenskap ska upphöra och att män slutar se kvinnor som egendom. Ingen jävla blomma.Nu broderade jag ut lite från din frågeställning. Men jag tycker att många kvinnor i min omgivning fastnar i nåt slags Hollywood förväntningar där mannen ska vara deras prins och uppvakta dem för en massa saker, uttalat eller outtalat. Men få kvinnor reflekterar över vad dessa firardagar representerar i kvinnors underordnande och att relationen kommersialiseras.

Så bra skrivet! Håller med om allt! (Även om jag blev väldigt glad för fina teckningar och blommor.)

Morsdag! Hur står ni ut?!

INNEHÅLL