Igångsättning och omogen

Hej. Jag blrv igångsatt men var öppen ca 2 cm då så jag tänkte att jag berättar om kvinnan i rummet bredvid ist som blev igångsatt samtidigt. Hon delade nämligen med sig av sin upplevelse efter att vi båda fött????

Hon fick 4 doser cytotec innan värkarns satte igång. Det tog 12 timmar från värkstart tills att brbis var ute. Hon tyckte att fl gick bra och hon verkade väälfigt pigg dagen efter! Till dkillbad från mig som knappt var vid medvetande????

Min fl blev först 4 doser cytotec och tog 7 timmar. Gick aldelses föör fort för mig å bebis. Vi mådde inte speciellt bra!????

Jag var helt omogen innan. Hade blivit varnad att det kunde ta lååååång tid med flera doser gel med timmars mellanrum och sedan ballong mm. Fick EN dos gel och ca 45 min efter det drog det igång. Gick lite för fort allting. Värkarna kom på varann så han liksom aldrig vila/pausa. Själva förlossningen i sig gick väl ok, men hade andra komplikationer som ställde till det. Men det hade inte med förlossningen i sig att göra egentligen.

Tack för svar!

Var barnet fixerat? Vad var det för andra komplikationer? Om du vill berätta förståss..

Ja fast ruckbar el vad det heter. Blev igångsatt två veckor innan bf. Bla för tidigare snabb förlossning. Jag hade problem med ena benet/ljumsken under graviditeten.Typ som ett ljumskbråck så trycket från bebisen gjorde så oerhört ont både under graviditeten och förlossningen.

Borde kanske inte svara, men eftersom jag själv var oförberedd på hur utfallet kunde bli så gör jag det ändå...

Jag skrevs in på morgonen vid 8.00 och fick gel som skulle mjuka upp, efter ett tag fick jag bard-kateter och gick med den tills den åkte ut efter bara 2 timmar, när de då kollade var jag alldeles för lite öppen för att få värkstimulerande dropp, så det blev bard-kateter igen. När den trillade ut efter ytterligare några timmar sattes dropp in, dock inga riktiga värkar (bara små pinvärkar). Så man beslöt att ta hål på hinnorna för att få igång det hela... och verkar började komma men allt blev för långdraget och satte aldrig fart, så vid 05-tiden dagen efter inskrivning fick vi veta att de beslutat att det måste bli akutsnitt. Dottern föddes 5.46 och allt gick bra. Dock var jag oförberedd och hade inte insett att det är relativt vanligt att igångsättningar slutar med snitt så det var chockartat, omtumlande och (tokigt nog) en besvikelse för mig. Maken var lite mer med på noterna och hade misstänkt att det var åt det hållet det lutade långt innan, så han tig det bättre.

Värsta jag varit med om. Fick doser i 1,5 dag utan framgång. Ingen bebis = det började bli brottom då vi båda var trötta. Höll på att gå illa alltså. Det var hemskt. Vet inte om jag någonsin kommer skaffa fler barn. Kunde inte amma pga stress och smärta. 10 mån sen idag och jag är fortfarande djupt traumserad och deprimerad.

Blev igångsatt för lite över 1 år sen pga iufd, fick beskedet 2 dagar före bf och sattes igång dagen före bf. Var helt omogen.

Då jag tidigare blivit akutsnittad med 1a barnet så fick jag absolut inte ta cytotec utan fick propess istället. Det är som en platt tampong med prostaglandin som de sätter runt livmodertappen. Fick den vi 11-tiden, jag råkade dra ut den nån gång under em så de satte en ny. Vid 23.30 började jag få lite småont och fick citodon men den hann inte börja få nån verkan innan värkarna satte igång. Planen var att jag skulle fått en bardkateter men vid undersökningen på kvällen så var jag inte tillräckligt öppen så de avvaktade, men sen satte värkarna igång och då var jag flera cm öppen. Så ingen bardkateter alltså.

Vattnet togs nån gång under natten och vid ca 4.45 fick jag krystvärkar. 5.05 är hon ute.

Så även om det blev ganska långdraget till en början iom att det tog nästan ert halvt dygn innan jag började få värkar så är min upplevelse av själva igångsättningen bra, tyckte det var hur smidigt som helst. Behövde inte ens värkstimulerande dropp. Sen var det ju annat som gjorde att det var en skitjobbig förlossning men sett till förloppet så gick det jättebra.

Ska snart bli igångsatt med 3an nu, pga förlusten av mitt barn i förra graviditeten. Är i v.35+4 idag och är så pass öppen att de skulle kunna sätta en bardkateter nu (men än är det lite för tidigt). De kommer troligtvis sätta igång mig nästa vecka av humanitära skäl, pga min oro att även detta barn ska dö.

Ja du. Min igångsättning var inget jag önskar någon annan. Hemskt! Tyvärr måste jag säga det för det kan ta riktigt lång tid. För mig tog det nästan 2 dygn från första dosen cytotec. Blev igångsatt 41+5 pga för lite fostervatten. Barnet var helt fixerat och redo kunde man ju tro. Fick första dosen kl 10 på måndagen. Var inte öppen en millimeter. Helt omogen. 8 doser och ett dygn senare hade ff nästan inget hänt (förutom riktigt elaka värkar). Men var tydligen tillräckligt öppen för att sätta bard. Genomled ett par timmar med den innan jag fick komma ner på förlossningen. Tog någon timme till innan barden kom ut. De tog hinnorna men nästan inget vatten kom ut. När kl var 02 på natten mellan tisd och onsdag hade jag öppnat mig 4cm. De hade satt om epiduralen 2ggr pga att jag bara blev bedövad i vänstra benet. Ingen annanstans. Jag och barnet mådde bra men de gav mig en timme till innan det skulle bli snitt för jag var rätt trött. Då på en timme öppnade jag mig 6 cm till. Så jag fortsatte att kämpa. Men det gick trögt. Kl 09 på onsdag morgon så gick hjärtljuden ner på barnet och det var dags att krysta ut vad som visade sig vara en son. BM stod redo med sugklocka men den behövde aldrig användas. Jag fick 4e gradens bristning och skickades direkt upp på operation. Kunde inte amma. Fick allergiska reaktioner av epiudralen och tejpen på ryggen så jag såg ut ut som en spetälsk. Jag och sonen mår bra och vi återhämtade oss fint (förrutom min bristning men men...) Är nu efter 5 år gravid igen och är livrädd för att hamna i samma situation..... Välj snitt säger alla, men ändå ingen självklarhet tycker jag. Bor i ett annat landsting nu och har blivit mycket bättre omhändertagen hittills och de verkar ha koll. Så det är bara att hoppas.

Ingenting med igångsättning är självklart helt enkelt. Men han kunde ju inte ligga kvar.

Första igångsättningen. Fick shotar att dricka och det hände inget första dygnet. Dag 2 satte de inte en ballong som kom ut efter 2h. Sen tog de vattnet och satte värkdropp. Tösen ute på 6h efter vattnet togs.

Andra. Gick direkt på ballong. Lika förlopp men halva tiden dvs 3 h sen kom tösen.

Var öppen 1-2cm och omogen med båda.

Bra förlossningar med båda. Ett par stygn men annars har vi mått fint