Kan mina föräldrar stoppa mig?

Jag antar att din mamma är orolig över att antingen kompisen eller det ni har tänkt göra är dåligt för dej på något vis. Om det ligger någonting i det eller din mamma är överbeskyddande och orolig helt i onödan vet du bäst. Om hon oroar sej helt i onödan så hjälper det nog om du informerar och berättar mera. Du får åka, hon kan inte hindra dej men som andra sagt så har hon ingen skyldighet att låta dej bo där heller. Jag har haft mina 20 åringar hemma över lov och de måste skicka ett sms om de ska sova nån annanstans- för att jag ska slippa vara orolig. Det är svårt att helt släppa ansvaret man haft i så många år, när de kommer hem backas tiden och jag undrar om de är ok annars. Naturligtvis gör de precis som de vill när de är i sina egna bostäder precis som jag gjorde som jag ville sen jag flyttade hemifrån efter gymnasiet. Jag rekommenderar att du gör allt för att hitta ett eget boende istället för att gnälla över konflikter med din mamma som ni borde ha kommit över vid din ålder. Du blir kvar i tonåren och tonårsrelationen med din mamma tills du flyttar.

Varför är hon så emot det ts? Är det en en kompis som inte har bra inflytande? Vad är det för "kompis"? Och ja hon kan säga att du får flytta då. Men hon kan inte hindra dig från att åka nej.

Hon vill inte hindra dig från att umgås med folk eller leva ditt liv. Hon är rädd att du ska fara illa ut och du är det mest värdefulla hon har. Det är ett sätt att visa kärlek och oro för dig, men det kommer ut fel och du känner dig kontrollerad. 

Jag föreslår att du tar kontroll över situationen genom att visa dig vuxen. Öva i huvudet först så att du inte tappar humöret och blir sur och vresig. Du vill förmedla att du är ung vuxen och ingen tonåring.

Säg till henne: Mamma, jag vill jättegärna åka på den här resan med min kompis. Hon är en bra tjej och du har uppfostrat mig att vara duktig och ansvarsfull. Vi gör så här: jag smsar dig till frukost och på kvällen innan jag går och lägger mig så att du vet att allt är ok. 

Förhandla med henne om hur ofta du ska höra av dig så att hon inte ska sitta med panik hemma heller. (Jag vet att du nog tänker att hon ska skärpa sig, men det är inte så lätt för gamla mammor alla gånger och jag tror inte att du vill att hon ska sitta och vara orolig)
Sen MÅSTE du följa upp och faktiskt smsa när du har sagt att du ska. För hör du inte av dig kommer hon tro att du är död och blir helt hysterisk.

Lugna ner dig, var inte sur, prata med henne. Ni kommer nog komma varandra närmare då.

Lycka till!

Om du hade flyttat hemifrån, och försörjt dig själv, hade naturligtvis inte din mamma kunna hindra dig. Det kan hon, rent fysiskt, inte göra nu heller.

MEN, du studerar och har enbart studiebidrag. Med andra ord står du sannolikt under din mammas försörjning. Därmed bestämmer hon vad du får, och inte får rent ekonomiskt. Du bor även hos din mamma, vilket innebär att hon bestämmer reglerna i huset.

Du kan tyvärr inte komma och "vifta med något vuxenkort", och hävda att du gör som du vill. Inte förrän du flyttat hemifrån och visat att du kan försörja dig själv.

Vet hon vart du ska?

Inte nödvändigtvis.
Om du lägger dina egna få pengar, på "annat/onödigt" måste din mamma sannolikt betala för det som du normalt sett kan betala själv.

Ts mamma kan diktera villkoren under hennes tak, men faktiskt, hon kan inte juridiskt hindra ts från att lämna hemmet, risken finns ju att hon inte har något hem längre när hon kommer tillbaka, men eftersom ts läser på gymnasiet och är under 21, så har mamman (tillsammans med pappan) ett grundläggande försörkningskyldighet.

Så den sekunden ts sätter foten utanför hemmet, så kan hon göra precis som hon vill.

Jag upplever inte ts mamma som en öm mamma som är orolig över sin dotter, hon verkar däremot ha ett extremt kontrollbehov.

Ts, googla narcissistiska mammor, se om det stämmer på din mamma

Nej, jag menar sådant som du normalt använder dina 1050 kr till. Exempelvis kläder, smink, busskort, telefon etc. Lägger du ni istället dina pengar på en resa, så måste ju din mamma täcka upp extra, för saker du annars kunnat betala själv.

Hur kommer det sig att du bara har studiebidrag? Går du på gymnasiet fortfarande?