-
Visst, den dagen kvinnor slutar spela offer och att göra sig själva till hemmafrumartyrer. Jag tycker absolut att man ska dela gemensam egendom men när en part själv väljer att inte bidra lika mycket ekonomiskt och med heltidsarbete så bör denne få en mindre del ön den som arbetar heltid/bidrar mer med kronor och ören. Som när föräldrar separerar och den som har arbetat minst hävdar att denne ska ha barnet mer för att denne har varit hemma mer. Ett utjämningssystem alltså. Alt. så slutar man med dessa löjliga jämförelser och bidrar så mycket man bara kan i pengar och i tid. Men man kan inte äta kakan samtidigt som man behåller den.Anonym (Salla) skrev 2017-07-10 18:56:15 följande:Och den som köper en bostad för gemensamt och inte skriver det som enskild egendom gör det valet. Då ska man inte göra sig till ett offer och gnälla vid bodelningen, utan glatt lösa ut sitt ex. Precis som du säger, valen man gör har konsekvenser.Anonym (Jisses) skrev 2017-07-10 17:59:26 följande:Det där väljer kvinnor själva och sen gör de sig till offer. I Sverige kan alla som vill arbeta heltid. Alla får göra karriär. Men konstigt nog så väljer många kvinnor att arbeta mindre än sina män och väljer att vara föräldralediga mer än den halva generösa statliga föräldraledigheten. Alla val har konsekvenser. Jag inser att många kvinnor (speciellt vid en skilsmässa/separation) anser sig vara berättigade till ekonomisk kompensation pga deras egna val att spendera mer tid i hemmet med de gemensamma barnen. -
Jag måste fråga dig varför du anser att kvinnor kan "tvingas stå tillbaka" med karriär osv? Vi har en av världens bästa föräldraledighetslagar och arbetslagar och det är fullt möjligt att arbeta heltid och göra karriär som ensamstående förälder, så varför påstår du att kvinnor som är sambo/gifta inte kan eller får göra det? Har man inte barn som har allvarliga fysiska eller psykiska diagnoser så kan man arbeta OM man vill.Anonym (Självklart) skrev 2017-07-10 21:19:06 följande:Är pengar allt som betyder något för dig?
Det spelar liksom ingen roll ifall kvinnan har fått stå tillbaka karriärsmässigt och ekonomiskt pga att hon tagit hand om gemensamma barn enligt många i den här tråden, då får hon skylla sig själv.
Låter som rätt många män här är de giriga.. -
Varför bad han inte föräldrarna att skriva den som enskild egendom alt. skrev äktenskapsförord med frun?nevermind skrev 2017-07-10 20:42:47 följande:De var gifta sen länge när han fick ta över gården. Försent för äktenskapsförord men hans föräldrar kunde ju ha skrivit papper på fastigheten. -
Hur kan en ekonomiskt stark person någonsin vara en "golddigger" mot den ekonomiskt svaga? Den matematiken går inte ihop.Anonym (ÅÄÖ) skrev 2017-07-11 16:16:08 följande:Tycker TS hakar upp sig. Det kan vara girigt men det behöver inte vara det.
Pratar TS rent generellt? Eller i nåt specifikt fall? För rent generellt är väl svaret att det beror på omständigheterna, dvs hur de inblandades situation och ekonomi är och varit osv. Båda ska ju gå ur en separation på ett bra sätt och tex lagen om att den som behöver bostaden mest ska få den är ett exempel. Lagen skyddar den svage.
Man kan vända på resonemanget.
Om två personer har en bra separation så kanske den som har det bäst ekonomiskt ser till att inte heller bete sig som en golddigger gentemot den som är den svage.
-
Men vad fasen?? Nu blir jag mörkrädd. Så du menar att den som tjänar mer och som har ett större ekonomiskt överskott efter att gemensamma kostnader är betalda, inte ska få göra vad denne vill med sina pengar (t.ex. spara)? Vad fasen ska denne få göra med SINA pengar då? Skänka bort dem till sambon? Jag förstår verkligen inte hur du tänker!Anonym (ÅÄÖ) skrev 2017-07-12 00:58:41 följande:Den ekonomiskt starke kan vara en golddigger (fast lite fel uttryck) på det sätt att trots att den betalat mer så kan den också ha haft möjlighet att lägga undan sparpengar till sig själv, medans den med mindre pengar har lagt allt den har men ändå inte kunnat komma upp i "hälften".
Vid en separation sitter en med kapital på banken och den andra inte.
Men allt beror ju på vad har gjort för ekonomisk överrenskommelse innan.
-
Hur länge har bi varit sambo och köptes boendet för att ni båda skulle bo där? Vad är det som du vill bodela? Tv, säng, bestick, bil, båt, bostad, sparande? Har du bidragit med hälften?Anonym (Krasse) skrev 2017-07-12 03:41:58 följande:Är just nu i en separation. Det är han som vill separera. Och han vägrar diskutera hur vi ska dela upp saker, vägrar räkna, vägrar prata om saker överhuvudtaget.
Jag skjuter upp bodelningen i hopp om att vi ska kunna prata och enas. Men han vägrar ens diskutera. Han säger bara han ska ha allt han betalat under åren. Inte dela på nåt.
Då finns inget annat alternativ än att gå på lagen. Och det vill jag inte eftersom jag vet att han tycker det blir till min fördel och jag är rädd för att han kommer ge sig på mig då. Men jag kan heller inte gå med på hans krav för att han hotar mig.
Så det står still.
Kommer jag utnyttja sambolagen? Ja, om han vägrar prata så finns ju inget alternativ. Men jag kommer skjuta på processen in i det längsta eftersom jag är rädd för honom.
-
Det var inte mej du svarade, men jag skjuter in att precis så fungerar ett äktenskap utan äktenskapsförord och enskild egendom vid skilsmässa, så SÅ himla konstigt är det inte.Anonym (Drutten) skrev 2017-07-12 12:20:23 följande:Anonym (Jisses) skrev 2017-07-12 11:57:50 följande:[/quote-nick]Men vad fasen?? Nu blir jag mörkrädd. Så du menar att den som tjänar mer och som har ett större ekonomiskt överskott efter att gemensamma kostnader är betalda, inte ska få göra vad denne vill med sina pengar (t.ex. spara)? Vad fasen ska denne få göra med SINA pengar då? Skänka bort dem till sambon? Jag förstår verkligen inte hur du tänker!
Jag tycker det beror på längden på samboskap och äktenskap om det är rimligt.
I exemplet ovan i tråden med en pappa som reste 10 mån per år, så är det klart att om han blev rik på det så var hans frus insats hemma i högsta grad nödvändigt för att kunna tjäna de pengarna. Ett team helt enkelt. Naturligt att pengarna blir bådas då.
Sen beror det på om man ser sitt samboskap som likvärdigt med äktenskap, juridiskt är det olika men man kan väl ha teamkänslan ändå.[/quote]Det är konstigt som fan när man har valt att leva som sambos och INTE gifta sig. Vad är det med alla dessa giriga kvinnor som inbillar sig att de har rätt att bli försörjda och med bidra mindre inkomst till gemensamma kostnader och ändå tycka sig ha rätten till precis lika mycket som den som har jobbat och skaffat allt?? -
Men i exemplet (sorry du vars pappa jag använder som exempel) så skulle man kunna vad är med föräldrar som inbillar sej att de kan resa 10 mån per år, arbeta på advokatbyrån till kl 22 varje kväll, borra olja i Norge tre veckor i stöten eller plugga till läkare trots att de har barn?Anonym (Drutten) skrev 2017-07-12 15:50:48 följande:Anonym (Jisses) skrev 2017-07-12 13:23:14 följande:[/quote-nick]]Det är konstigt som fan när man har valt att leva som sambos och INTE gifta sig. Vad är det med alla dessa giriga kvinnor som inbillar sig att de har rätt att bli försörjda och med bidra mindre inkomst till gemensamma kostnader och ändå tycka sig ha rätten till precis lika mycket som den som har jobbat och skaffat allt??
Jag tycker att de kan det, både män och kvinnor, så länge de är överens med sina partners.( Alla har iofs inte ett fritt val av jobb hela livet heller). Deras partners är själva förutsättningen för att kunna ha jobbet plus ha barn så det är klart de ska skydda sin partner inför en separation/ ett dödsfall.
Det är svårt för både män och kvinnor att bygga upp företag eller bli ministrar utan en partner som tar en stor del av sysslor med barnen och hemmet, jag anser att det är ett bidrag fast det inte är just cash. Och de flesta som har mer extrem arbetsbelastning brukar som tur
I[/quote]Jag vet flera kvinnor som är mammor som jobbar som advokat, läkare, bergarbetare och som är borta mycket. De har löst det med att dela ansvaret med partnern, ha barnflicka, mormor el. farfar som ställer upp ibland. Vill man så kan man. -
Jag vet flera kvinnor som är mammor som jobbar som advokat, läkare, bergarbetare och som är borta mycket. De har löst det med att dela ansvaret med partnern, ha barnflicka, mormor el. farfar som ställer upp ibland. Vill man så kan man.[/quote]Anonym (Drutten) skrev 2017-07-12 20:57:25 följande:Anonym (Jisses) skrev 2017-07-12 15:59:49 följande:
Men va? Jag skriver ju hela tiden pappa eller mamma, man eller fru, jag gör ingen skillnad mellan könen. Du tycker det ok när en kvinna jobbar mycket och fixar det med att dela ansvaret med sin partner men inte en man?
Om man reser 10 mån per år eller arbetar sena kvällar jämnt så är det ju inte fråga om att dela 50:50 på dagishämtning direkt. Jag anser att det är en insats att stå för merparten av hämtningar middagar och läggningar, att skapa familjelivet helt oavsett kön.
Och en insats att arbeta hårt för att bli framgångsrik och ge familjen stora valmöjligheter i framtiden.
"Vill man så går det " att vara borta båda två och ha barnflicka och tynga den äldre generationen men det är många, många familjer som inte vill leva så ! Men du verkar ha svårt att förstå det där med team och är kanske innerst inne lite avundsjuk på de med totalt gemensamma mål och gemensam agenda?[/quote]Fast man kan arbeta heltid även om man har barn. Inte sjutton ska man ha betalt för att hämta sina egna barn! Det är väl klart att man gör en insats och tar hand om sina barn, annars skulle man inte ha skaffat dem. Men att tycka att man ska få ekonomisk kompensation för att man gör det man ska tycker jag låter galet. -
Förstår hur du tänker MEN om en betalar bostad, möbler osv och den andra betalar mat, nöjen, aktiviteter så blir det väldigt fel. Inser du inte det?Anonym (ABC123) skrev 2017-07-13 19:53:57 följande:Många har lärt sig att i affärer så ingår man som köpare och säljare ett avtal.
Dom köper en lägenhet och skriver på, inte konstigt ursprungliga avtal borde gälla.
Det är faktiskt så, har man inte köpt bostaden så äger man juridiskt ingenting, man har inga skyldigheter alls vilket är lite märkligt men tanken på att lgan gör det möjligt att göra anspråk på den andres egendom. -
Fast man kan arbeta heltid även om man har barn. Inte sjutton ska man ha betalt för att hämta sina egna barn! Det är väl klart att man gör en insats och tar hand om sina barn, annars skulle man inte ha skaffat dem. Men att tycka att man ska få ekonomisk kompensation för att man gör det man ska tycker jag låter galet.[/quote]TeresB skrev 2017-07-14 08:14:17 följande:Men va? Jag skriver ju hela tiden pappa eller mamma, man eller fru, jag gör ingen skillnad mellan könen. Du tycker det ok när en kvinna jobbar mycket och fixar det med att dela ansvaret med sin partner men inte en man?
Om man reser 10 mån per år eller arbetar sena kvällar jämnt så är det ju inte fråga om att dela 50:50 på dagishämtning direkt. Jag anser att det är en insats att stå för merparten av hämtningar middagar och läggningar, att skapa familjelivet helt oavsett kön.
Och en insats att arbeta hårt för att bli framgångsrik och ge familjen stora valmöjligheter i framtiden.
"Vill man så går det " att vara borta båda två och ha barnflicka och tynga den äldre generationen men det är många, många familjer som inte vill leva så ! Men du verkar ha svårt att förstå det där med team och är kanske innerst inne lite avundsjuk på de med totalt gemensamma mål och gemensam agenda?
Men det är alltså ok att betala en anställd för att hämta gemensamma barn men galet att man tillsammans delar på inkomst så att barnen kan vara med någon ur familjen ( mamma el pappa)?
Att den ena gör karriär och den andra tar hemma biten betyder ju inte att denne är hemma på heltid. Bäst är ju om man tillsammans gör upp vad som passar sin familj tidsmässigt, ekonomiskt osv...[/quote]Den som är hemma NÄR Båda är överens får ju försörjning under den tiden. Den som är hemma trots att sambon inte vill det bör få stå sitt kast, Det är ett medvetet val att inte göra karriär. Inte fasen ska det ge ekonomisk kompensation av sambon bara för det. -
El, vatten, sophämtning är sånt som ska delas och även ränta exkl. avdrag samt ev. avgift om boendet är brf. Varför tycker du att en person ska bo gratis bara för att denne inte är delägare i bostaden? Knepig logik...Ess skrev 2017-07-14 14:27:14 följande:Vad menar du med löpande kostnader?
Inte el och sophämtning osv hoppas jag.
Det enda din partner ska betala för är det som går utöver vad det kostar för dig ensam. Inget ska delas mitt av om man själv ska äga något och behålla det till 100% vid en separation. -
Den som är hemma NÄR Båda är överens får ju försörjning under den tiden. Den som är hemma trots att sambon inte vill det bör få stå sitt kast, Det är ett medvetet val att inte göra karriär. Inte fasen ska det ge ekonomisk kompensation av sambon bara för det.[/quote]TeresB skrev 2017-07-14 20:46:48 följande:Men det är alltså ok att betala en anställd för att hämta gemensamma barn men galet att man tillsammans delar på inkomst så att barnen kan vara med någon ur familjen ( mamma el pappa)?
Att den ena gör karriär och den andra tar hemma biten betyder ju inte att denne är hemma på heltid. Bäst är ju om man tillsammans gör upp vad som passar sin familj tidsmässigt, ekonomiskt osv...
Man bör kanske heller inte " slippa undan" att hämta sina barn, tvätta deras kläder, planera deras aktiviteter läsa läxor etc etc. Som sagt är det väl upp till varje familj att värdera vad som är värt något. Tid är pengar. Mina föräldrar ansåg att den tiden som spenderades på oss barn var vi värda och det fanns en poäng att se till att min mamma som tog 100% av jobbet hemma i långa perioder inte missade pension osv. De ville ha ett ekonomiskt jämställt äktenskap och innan det relation. Det handlar väl om att ta hand om varann bara på olika vis. Om det är man elkvinna spelar ju ingen roll.
Min pappa hade ju aldrig kunnat jobba som handgjorde och gör om han skulle stå för 50% av omvårdnaden för oss och hushåll. Så för vår familj var det en win win och det håller än. I min mening är det klart vettigt och rättvist att man delar på ekonomin när man är en familj. Har man träffat ngn som har noll ambitioner får man väl ta en funderare.[/quote]Han VALDE det. Inser du inte skillnaden mellan honom och en pappa som vill vara jämställd och där sambon bidrar till familjens ekonomi och där städerska och barnflicka ev. kan lösa det praktiska? -
Så när bosstaden säljs/såldes så får/dEss skrev 2017-07-14 20:56:25 följande:El och sop abonemang står på husägaren. Räcker en liten tunna åt dig, men inte när hon flyttat in, så är det hon som ska betala mellanskillnaden. Likadant med elen, du står för den fasta kostnaden och hon för det som fördyrats sen hon flyttade in. Har du valt ett hus med direktverkande elvärme, så är det ju din sak att stå för.
Sen är det inte fel om hon betalar en avgift varje månad för slitage, vilken avgörs av om hon är ensam, litet slitage. Har hon flera barn med sig så blir självklart slitaget större.
Visst är det inte helt klart hur mycket den inneboende sambon ska betala, det avgörs av sambons livsstil.
Men en förutsättning är också att man har helt separata ekonomier, så att inte den som inte betalar boendet står med alla matkostnader mm.
Vi har själva haft det så som jag skriver här. Även efter vi köpte gemensamt hus så betalade han mer för boendet än mig, för han hade två barn som tog upp varsitt rum, vilket jag inte hade lust att sponsra.
Fick han den större procenten (utifrån vad han betalat) eftersom hans barn tagit upp mer plats som han betalat för? Av någon anledning så tvivlar jag på att du tänkte på det... -
Haha, kör du samma taktik med en hyresvärd? Du kan så klart inte ha några rättigheter utan att betala för dig.Ess skrev 2017-07-14 15:05:07 följande:Har man inga rättigheter till bostaden, så ska man heller inte betala mer än ökningen av omkostnaderna för att man bor där. Då är det bättre att spara sina pengar till en insats i ett eget boende om förhållandet kraschar. Hjälper man till att betala för boendet, då ska också sambo lagen följas, och man får pengar till sin insats från det gamla boendet. Rätt självklart enligt mig........ -
HahahaEss skrev 2017-07-14 20:56:25 följande:El och sop abonemang står på husägaren. Räcker en liten tunna åt dig, men inte när hon flyttat in, så är det hon som ska betala mellanskillnaden. Likadant med elen, du står för den fasta kostnaden och hon för det som fördyrats sen hon flyttade in. Har du valt ett hus med direktverkande elvärme, så är det ju din sak att stå för.
Sen är det inte fel om hon betalar en avgift varje månad för slitage, vilken avgörs av om hon är ensam, litet slitage. Har hon flera barn med sig så blir självklart slitaget större.
Visst är det inte helt klart hur mycket den inneboende sambon ska betala, det avgörs av sambons livsstil.
Men en förutsättning är också att man har helt separata ekonomier, så att inte den som inte betalar boendet står med alla matkostnader mm.
Vi har själva haft det så som jag skriver här. Även efter vi köpte gemensamt hus så betalade han mer för boendet än mig, för han hade två barn som tog upp varsitt rum, vilket jag inte hade lust att sponsra.
Så du vill varken ha varmvatten eller värme i bostaden? Du har inga sopor som måste slängas? Jag är säker på att det är pga de som delar din åsikt som så många anser att kvinnor är blåsta. Tragiskt. -
Varför tycker du inte att han har rätt att få ut mer då han har betalat mycket mer än dig? Jag förstår inte alls hur du kan leva med att knappt betala något och sen anse att du har rätt att få lika mycket som han vid en försäljning.Ess skrev 2017-07-16 08:57:55 följande:Självklart inte. Det var hans val att ha rum stående till sina barn, direkt de inte kom mer och jag fick tillgång till rummen så delade vi kostnaden lika mellan oss.
Vi kunde valt ett mindre hus med färre rum, men han ville ha rum till dem, så det fick han självklart betala, precis som han fick betala deras mat och övriga kostnader som ökade eller uppstod pga dem. -
Han har betalat mer. Varför ska han inte få mer tillbaka när boendet säljs?Anonym (Kladdkaka) skrev 2017-07-16 21:35:27 följande:Det är väl inte svårt att förstå varför man inte är beredd att betala för rum som partnerns barn ska använda?
VARFÖR skulle man göra det?
Boendet anpassades så hans ungar skulle ha egna rum, utan dessa hade man helt enkelt delat rakt av.
Varför ska man betala för andras ungar? -
Han VALDE det. Inser du inte skillnaden mellan honom och en pappa som vill vara jämställd och där sambon bidrar till familjens ekonomi och där städerska och barnflicka ev. kan lösa det praktiska?[/quote]Anonym (Drutten) skrev 2017-07-17 17:07:26 följande:Anonym (Jisses) skrev 2017-07-14 21:32:29 följande:
Jag inser en skillnad. Det här gällde en pappa som reste väldigt mycket. Denna pappa, liksom många andra pappor och mammor, ser en fördel i att barnen blir omhändertagna av en person som älskar dem på riktigt.
En barnflicka kan vara bra att ta till ibland men om barnet ska vårdas av personal på förskola/ skola/ fritids dagtid och sen av en barnflicka på kvällen så blir de korrekt skötta och får mat och bad men en anställd person som har hand om barnen mot betalning älskar inte barnen. Gillar dem förhoppningsvis, och är trevliga, men man kan inte hyra kärlek för pengar.
Så visst är det ett val och visst är det en skillnad.[/quote]Där kvinnan ensam väljer att inte arbeta eller att arbeta deltid har själv ansvar att försörja sig. Det ska ingen sambo belastas ekonomiskt för. -
quote]Där kvinnan ensam väljer att inte arbeta eller att arbeta deltid har själv ansvar att försörja sig. Det ska ingen sambo belastas ekonomiskt för.[/quote]Anonym (Drutten) skrev 2017-07-17 20:07:47 följande:Anonym (Jisses) skrev 2017-07-17 17:32:27 följande:[/quote-nick]Han VALDE det. Inser du inte skillnaden mellan honom och en pappa som vill vara jämställd och där sambon bidrar till familjens ekonomi och där städerska och barnflicka ev. kan lösa det praktiska?
Hur ska du ha det? Först var mannen dålig för att han VALDE att inte vilja vara jämställd, två heltidare och barnflicka. Nu antyder du att det är mamman som är dålig och är hemma / arbetar deltid helt på eget bevåg mot pappans vilja.
Det är klart att det är helt fel att ta viktiga beslut om arbete eller familjelivet utan att diskutera med sin partner. Gäller båda könen och både att vara hemma, arbeta deltid, jobba på annan ort eller vad som helst. Ibland har man inget val, men när val finns ska man förstås komma överens.
Jag har aldrig nånsin träffat någon som varit hemma eller arbetat deltid mot sin sambos /äkta hälfts vilja, jag kan knappt föreställa mej att förhållandet skulle hålla då eller hur det skulle låta vid diskussioner.
Men du förstår väl att par kan vara helt överens utan att ha gjort exakt samma val som du har gjort? Du verkar prioritera jämställdhet och det är ok, men andra prioriterar annat först. Du tycker det är viktigt att båda bidrar med lika många timmar arbete, andra tycker annorlunda.
Om man blåser någon eller ej på att utnyttja sambolagen beror på en himla massa grejer, vad man hade bestämt ihop och hur ekonomin i övrigt sett ut. Sambolagen är nåt slags sista, väldigt generellt, skyddsnät för den ekonomiskt svagare när ingen tänkt till innan. Men det är såklart mkt bättre att tänka på helheten och skriva/ fixa rättvisa efter situationen själva, och bäst att försöka se till att ingen blir ekonomiskt svag och beroende, om det är möjligt. Bådas ansvar att ta reda på regler och tänka INNAN förhållandet spricker.[/quote]Det är inte alls ovanligt att kvinnan själv väljer även om du inte vet av någon som gjort så.