• emejunkan

    Ekonomiska möjligheter

    Hej på er!

    Skulle verkligen behöva någon att bolla idéer med gällande planeringen av barn. Jag och min sambo har en så stor längtan efter barn och har haft länge. Vi har varit tillsammans i snart tre år och jag vet med säkerhet att detta är mannen i mitt liv. Problemet är att vi båda pluggar och är klara med studierna nästa sommar. Han är pluggar till ingenjör och jag till statsvetare.

    Vi vill båda ha barn till nästa sommar men jag vill inte sätta ett barn till livet utan ekonomiska förutsättningar. Vad tror ni om idéen att skaffa barn direkt efter studierna? vi bor i en bostadsrätt just nu där vi betalar 2000 i avgift. Hur hade ni tänkt? På vilket sätt skulle vi kunna göra det möjligt?

    Alla svar uppskattas och var inte rädd för att vara hårda =)

  • Svar på tråden Ekonomiska möjligheter
  • Mandelkanel

    Studera klart och skaffa jobb först. Det blir så mycket enklare och bättre ekonomiskt.

  • emejunkan

    Men hur mycket skulle jag få i föräldrapenningen i mitt fall? Jag menar, min sambo ska fortsätta jobba såklart och med 2000 i avgifter och 0 lån så borde det väl inte vara helt omöjligt? Det blir alltid enklare med mer pengar. Men vill så gärna..

  • Carambolan

    Absolut inte omöjligt men det är ju mycket enklare och roligare att inte behöva snåla. Har du inte jobbat innan så är lägsta föräldrapenningen typ 4000 efter skatt. Jobba ett år efter examen så får du säkert 15 000 på lika många föräldradagar.

  • AnnaB90

    Jag är i en liknande situation och vi har egentligen samma dilemma.

    Jag är färdig med plugg och har jobbat 1,5 år, dvs har jag en bra sgi vid föräldraledighet. Så av den anledningen finns inget skäl till att vänta. Men min kille pluggar och är klar till nästa sommar. Sista terminen är praktik och förhoppningsvis ökar det chanserna till jobb. Jag är egentligen inte orolig för att han inte ska få jobb när han går ut, han är driven och har en del bra kontakter och för hand del har sånt en tendens till att lösa sig.

    Men att han än inte vet om han har jobb efter examen gör att han tvekar, med all rätt såklart. Förstår ju hur han tänker men jag vet också att det inte skulle vara något problem för honom att få sommarjobb på tidigare arbetsplatser fram tills han hittar något annat. Men det är ju såklart en chansning och jag känner samtidigt som jag längtar ihjäl mig att det inte skulle vara rättvist att sätta honom i den situationen.

    Tänker att det är så det hade blivit för din kille med?

    Och som tidigare personer skriver, man får mycket mindre föräldrapenning än vad man tror. Räkna på försäkringskassans "kassakollen" och läs på om sgi :) komplicerade regler vill jag lova!

  • nevermind
    emejunkan skrev 2017-07-11 14:48:22 följande:

    Men hur mycket skulle jag få i föräldrapenningen i mitt fall? Jag menar, min sambo ska fortsätta jobba såklart och med 2000 i avgifter och 0 lån så borde det väl inte vara helt omöjligt? Det blir alltid enklare med mer pengar. Men vill så gärna..


    Ska inte han vara föräldraledig?
  • emejunkan
    AnnaB90 skrev 2017-07-11 15:31:37 följande:

    Jag är i en liknande situation och vi har egentligen samma dilemma.

    Jag är färdig med plugg och har jobbat 1,5 år, dvs har jag en bra sgi vid föräldraledighet. Så av den anledningen finns inget skäl till att vänta. Men min kille pluggar och är klar till nästa sommar. Sista terminen är praktik och förhoppningsvis ökar det chanserna till jobb. Jag är egentligen inte orolig för att han inte ska få jobb när han går ut, han är driven och har en del bra kontakter och för hand del har sånt en tendens till att lösa sig.

    Men att han än inte vet om han har jobb efter examen gör att han tvekar, med all rätt såklart. Förstår ju hur han tänker men jag vet också att det inte skulle vara något problem för honom att få sommarjobb på tidigare arbetsplatser fram tills han hittar något annat. Men det är ju såklart en chansning och jag känner samtidigt som jag längtar ihjäl mig att det inte skulle vara rättvist att sätta honom i den situationen.

    Tänker att det är så det hade blivit för din kille med?

    Och som tidigare personer skriver, man får mycket mindre föräldrapenning än vad man tror. Räkna på försäkringskassans "kassakollen" och läs på om sgi :) komplicerade regler vill jag lova!


    Åh vi har nog liknanade dilemma. Vi båda vill så gärna och jag undrar så mycket över hur andra par gör och vad det finns för möjligheter. Precis som du skrev så är jag heller inte orolig över att min sambo inte ska få jobb. Jag tycker verklkgen att du har jättebra förutsättningar för att skaffa en liten. Förstår samtidigt att du inte vill sätta killen i den situationen. Det är så svårt det här... ????
  • AnnaB90
    emejunkan skrev 2017-07-11 19:29:12 följande:

    Åh vi har nog liknanade dilemma. Vi båda vill så gärna och jag undrar så mycket över hur andra par gör och vad det finns för möjligheter. Precis som du skrev så är jag heller inte orolig över att min sambo inte ska få jobb. Jag tycker verklkgen att du har jättebra förutsättningar för att skaffa en liten. Förstår samtidigt att du inte vill sätta killen i den situationen. Det är så svårt det här... ????


    Ja visst är det svårt, speciellt när man är två om det! :/ Hade det bara varit upp till mig hade vi absolut kunnat börja försöka i oktober, jag tror ju på att jobbsituationen löser sig. Men om det var ombytta roller hade jag säkert resornerat annorlunda, därför kan jag inte klandra min kille på något sätt. Han är öppen för att börja försöka men inte precis när jag helst skulle vilja :) Tror att han vill få lite mer koll på var han vill göra praktik och hur stor chansen till jobb blir på platsen han får. Säger dem att det kommer leda till jobb så är det ju bara att köra!

    Det jobbiga just nu är att min längtan efter barn knappt är hanterbar längre, vill inget hellre än att han ska känna att det är rätt läge! Att han ska säga ja.

    Är ni helt överens i frågan?

    Har du kollat upp vad du skulle få i fp?
  • Vinterankan

    Skaffa barn innan ni är klara med studierna alternativt vänta tills ni jobbat något år. Inte bra att börja arbetslivet med att inte arbeta.

  • emejunkan
    AnnaB90 skrev 2017-07-11 21:00:07 följande:

    Ja visst är det svårt, speciellt när man är två om det! :/ Hade det bara varit upp till mig hade vi absolut kunnat börja försöka i oktober, jag tror ju på att jobbsituationen löser sig. Men om det var ombytta roller hade jag säkert resornerat annorlunda, därför kan jag inte klandra min kille på något sätt. Han är öppen för att börja försöka men inte precis när jag helst skulle vilja :) Tror att han vill få lite mer koll på var han vill göra praktik och hur stor chansen till jobb blir på platsen han får. Säger dem att det kommer leda till jobb så är det ju bara att köra!

    Det jobbiga just nu är att min längtan efter barn knappt är hanterbar längre, vill inget hellre än att han ska känna att det är rätt läge! Att han ska säga ja.

    Är ni helt överens i frågan?

    Har du kollat upp vad du skulle få i fp?


    Ja då är vi två om det. Tänker på barn ständigt och känner mig så redo för att bli gravid, bli mamma och allt därefter. Egentligen vill jag ju bara att någon härinne som säger "vi fixade det, inga problem. Kör bara...". Men det känns så rätt i hjärtat samtidigt som jag är rationell. Blir alldeles galen.

    Ja jag räknade lite snabbt bara och som tidigare person har skrivit så får jag ut ca 4500. Vi båda vill ha barn lika mycket samtidigt som vi båda är rädda. Det är klart att vi kommer fixa det, men allt blir såklart mycket enklare om man gör "som alla säger". Man vill dock alltid ha mer pengar. Min syster är ett par år äldre än mig och har en fin lägenhet, sambo, har ett bra jobb men hon känner sig ännu inte redo och tänker att hon vill ha det bättre och ha mer pengar.. jag menar man blir aldrig egentligen nöjd och jag tror egentligen aldrig man är tillräckligt redo. Förstår du hur jag menar?

    STOR kram till dig
  • AnnaB90
    emejunkan skrev 2017-07-12 22:07:20 följande:

    Ja då är vi två om det. Tänker på barn ständigt och känner mig så redo för att bli gravid, bli mamma och allt därefter. Egentligen vill jag ju bara att någon härinne som säger "vi fixade det, inga problem. Kör bara...". Men det känns så rätt i hjärtat samtidigt som jag är rationell. Blir alldeles galen.

    Ja jag räknade lite snabbt bara och som tidigare person har skrivit så får jag ut ca 4500. Vi båda vill ha barn lika mycket samtidigt som vi båda är rädda. Det är klart att vi kommer fixa det, men allt blir såklart mycket enklare om man gör "som alla säger". Man vill dock alltid ha mer pengar. Min syster är ett par år äldre än mig och har en fin lägenhet, sambo, har ett bra jobb men hon känner sig ännu inte redo och tänker att hon vill ha det bättre och ha mer pengar.. jag menar man blir aldrig egentligen nöjd och jag tror egentligen aldrig man är tillräckligt redo. Förstår du hur jag menar?

    STOR kram till dig


    Jag känner igen mig så väl, man blir smått galen! Längtan tar över och man vill bara hitta en lösning oavsett. Men skönt att ni båda ändå känner så lika. Det viktigaste är ju att båda är helt med på tåget, annars blir det ju ändå inget bra i slutändan! Det är väl där jag och min kille inte är på samma plan, jag tror i slutändan att han inte är riktigt där än, han är väldigt rationell och vill att allt ska vara helt ordnat innan vi försöker och innan han känner att han helt vill det. Så jag får snällt vänta på att han är redo, för mitt eviga prat om detta tär på relationen men man är ju inte helt sig själv när man har drabbats av denna outhärdliga längtan!!!

    Jag förstår hur du menar med att man aldrig är helt nöjd och känner sig helt redo, och jag tror säkert att löser det om din kille känner att han vågar ta chansen och utgå ifrån att han får jobb direkt efter studierna.

    Men är du redo att gå direkt från plugg till mammaledighet?

    När hade ni tänkt börja försöka?

    Vi är 27 år båda två. Hur gamla är ni?

    Skönt att inte vara ensam här! Svårt att hitta forum med folk i liknande situationer.

    Tänk vad läskigt det är att inte ens veta om det är möjligt för en att bli gravid eller hur lång tid det kommer ta?!!

    Två tjejer i min klass gick direkt från examen till BB mer eller mindre, både ca 30 år och lyckades på första försöket. Hoppas man kan få ha samma tur! :(
Svar på tråden Ekonomiska möjligheter