Orolig för allt

Det är naturligt att oroa sig, det är början på föräldraskapet man vill ju göra allt man kan för lilla livet där inne. Så länge oron inte blir förlamande, eller orsakar problem för dig i vardagen så skulle jag säga att det inte är ngn fara. Jag tycker jag du ska prata med bm om det så får hon göra bedömningen och skulle du behöva får du gå och prata med ngn (kurator el. liknande) och försöka få hjälp att lätta lite på oron.

Jag vara själv inte alls beredd på den mentala biten under graviditet, man har hört om gravidkrämpor så var redo för illamående, foglossning och trötthet osv. Men att det hände så mycket psykiskt och känslomässigt blev lite av en chock, nu har det inte varit ngt jag inte kan hantera men jag förstår din känsla och tror att det ör ganska vanligt.