Ok med 3åring som inte pratar?

Känns ju som att det är något mer än "lite sen" jobbar på dagis och träffar massvis med barn från åldrarna 1-3 och har än sålänge bara träffat ett barn i treårsåldern som inte pratar. Detta barn visade sig sen vara autistisk.

Samma tanke här. Kan mycket väl handla om en diagnos. Bara att avvakta och se vad de kommer fram till i utredning.

Det kan fortfarande röra sig om en försening. Eftersom han kan säga 3 ord, så kan det fortfarande lossna med talet.
En bekants barn kunde inte säga ett ord vid 3 år. Han visade sig ha autism.
En släkting kunde vid 3 år säga Mamma och inget annat. Hon har Aspergers.
Min son kunde på 3-årsdagen säga 4 ord. Ett halvår senare pratade han massor.

Ja jag kände väl lite det på mig. Min jämngamla flicka pratar iofs massor, men med dåligt uttal och det känns som hon ändå är hästlängder före. Och då är hon långt efter många jämnåriga på förskolan

Förskola* för att inte göra någon arg :)

Har en kompis vara alla barn varit sena med talet. Har inte gått att begripa någon i 3-årsåldern. Dock har de samtliga haft ljud och låtit och försökt men inte fått fram något vettigt. De har också förstått klockrent och velat göra sig förstådda med kroppsspråk. Den av barnen som var senast körde de mycket stödtecken med. Detta är fullt normala barn.

Men om barnet inte gör ljud, inte försöker, inte förstår vad man säger och så vidare då hade jag nog trott på något annat mer underliggande problem.

I övrigt tyckte jag han var gsnska vanlig i sitt beteende. Inte så intresserad av de andra barnen kanske, men det var stojigt och livat så ham blev väl blyg.

Nu spelar det såklart ingen roll om han är annorlunda, men jag tänkte ringa och prata lite ordentligt med brorsan och om det blir läge ta upp detta med pojkens tal. Men då vill jag först veta att jag inte har fel när jag tycker han känns lite sen

Det är ju inte konstigt att din flicka har dåligt utal. Många har svårt att artikulera i den åldern :) att däremot inte säga mer än "mamma" och "pappa" vid tre års ålder är en annan sak. Flickan på förskolan som inte pratade i den åldern började efter något år prata lite men då va det mest att hon upprepade vad andra sa. Frågade man henne om hon ville ha en banan så svarade hon "banan" och inget mer.

Min syster och jag har gämngamla barn. Mina barn troligen normala i talet.

Kusinerna mycket sena, försiktiga och fåordiga.

Kanske var orsaken att deras mamma aldrig väntade tills barnet pratade utan alltid pratade på själv så de behövde inte prata det räckte att gråta eller peka.

Ungefär så är min dotter. Nu kan hon göra sig förstådd hyffsat även för okända (vi i familjen fattar det mesta) men då gestikulerar hon och visar och försöker förklara med ord hon kan bra istället.

Men denna pojke, jag vet inte. Han var liksom nöjd med att vara tyst. Vid två tillfällen ,som jag såg, sökte han uppmärksamhet och då var det "ajaj" han ropade. Fast han hade ju inte gjort sig illa