Sambo vill vara hemmafru som exfru

Allt är inte lika svårt för alla. Har man ett funktionshinder, lågbegåvning eller utvecklingsstörning så kan hushållsarbetet framstå som väldigt krävande. Precis som att somliga lätt klarar en högskoleutbildning medan andra får kämpa. Det ÄR kanske så krävande att sköta hushållet för somliga. I hemmafruarnas familjer så är papporna inte heller så intresserade av barnen. Vilket också är individuellt. Hade deras fruar inte tjatat sig till/råkat bli gravida så hade dom troligtvis varit barnlösa och koncentrerat sig på jobbet precis som nu.

I vår familj så vill pappa också vara med barnen och han vill också att jag mår bra ( får vila och tidstillägg hobbys) så bi jobbar båda lagom mycket, delar på hushållssysslor och umgås mycket(både med barnen och bara vi två på ex spa, middag osv)

Det skulle aldrig falla min man in att sätta sig vid två efter middagen. Vi hjälps åt och blir då snabbt klara och kan umgås ;)

Jobbar man båda två så har man också råd med diskmaskin, robotar och städhjälp. Vi hinner med jobb, barn, varandra, stor gård, djur och hobbys. Alla klarar inte det. Allt är olika svårt för olika personer.

I många hemmafrutrådar så kommer det snabbt fram att hemmafrun är funktionsnedsatt av psykisk sjukdom eller lågbegåvning/lindrig utvecklingsstörning. Då är det självklart att man inte klara det andra klarar, speciellt inte om man samtidigt lever med en man som inte bryr sig om barnen eller fruns välbefinnande.

Nej, men varför tar du upp barnen och läxläsning som en syssla då?

Exakt vad gör han som pappa? Er fördelning där du tar allt med barnen och han inte ens dukar av efter sig gör att han låter som ett as, men det kanske beror på hur du skrivit det hittills?

Jag håller iofs med om att det uttrycktes nedsättande. Jag säger inte att de kvinnor de talar om inte finns (har själv en sådan i släkten - snygg men inte så smart. Gymnasiet med ett nödrop och svårt att få ett jobb hon både klarade av och trivdes med. Träffade en läkare i Norge som tyckte hon kunde vara hemmafru och var väldigt nöjd med det innan han började bete sig illa.) men valet att vara hemma självklart ha många orsaker. Den som är uppvuxen med att detta är det normala väljer det också i höger omfattning. Men fortfarande är det ett faktum att bland de ytterst få hemmafruar som finns i Sverige är låg utbildning och inkomst överrepresenterad. I Tyskland kan man (eller kunde för ett par år sedan i alla fall) se läkare och ingenjörer som väljer att stanna hemma när de gifter sig, med eller utan barn, det ser man inte i Sverige, inte när hemmafrun är uppvuxen här.

För egen del räknar jag ingen som har ersättning från samhället som hemmafru/hemmaman, vare sig den som får vårdnadsbidrag eller den som går på den ena föräldrapenningen efter den andra, än mindre sjukpenning (men jag har hört mer än en med sådan inkomst som kallat sig hemmafru).

Jag har för övrigt själv varit hemma ett par år efter föräldrapenning när barnen var mindre. Inte helt utan jobb för inkomst behövdes och även min man ville vara hemma. I kombo hade vi minst en hemmaförälder då i alla fall. Ekonomin blev förstås därefter, ingen av oss är höginkomsttagare. 
Kan med facit i hand hålla med dem som säger att hemmafrutillvaro (normalt) inte är särskilt arbetsam. Jag gjorde samma sak hela dagarna som vi nu sköter efter jobbet. Däremot var jag mycket mer ineffektiv då både än när jag jobbade deltid och när jag jobbar heltid.

Jag säger som någon ovan - jag har inget alls att invända om folk vill vara hemma (så länge inte samhället=vi andra ska betala för det)  - jag tyckte det var helt OK själv att gå hemma - men jag köper inte påstående om att det skulle vara ett heltidsjobb i Sverige idag. Eller - om man har en extremt hög noggrannhet och går och detaljdammar alla lister dagligen i en stor bostad och har sjutton husdjur så går det väl att sysselsätta sig åtta timmar men då är det "arbete" på hobbynivå och inget flertalet tycker är nödvändigt.

För äldre generationer var det annorlunda; där fanns en arbetsbörda att tala om.  När dagens hemmafru startar dagen med att dra upp kallvattnet ur brunnen, slakta hönan, plocka och ta ur den och gräva upp rovorna ur landet ska jag ompröva min åsikt om det är ett arbete att gå hemma
iofs hade gårdagens s k hemmafruar ofta annat arbete än att bara sköta barn och hem, avlönat i hemmat/på kvällar helger eller oavlönat i egen verksamhet som på landet..

Allt det där du skriver sköter jag och frun varje dag, tillsammans. Det är på inget sätt ett heltidsjobb, och att spendera tid med barnen, även med läxläsning, ser ingen av oss som betungande.

Så att betala till en hemmafru är no-no; under tiden betalar du gladeligen för socialbidragstagare som jobbar svart och folk med sjukersättning som är hur friska som helst?

Och jo, att vara hemmafru är lika mycket jobb nu som förr även om vi inte behöver knalla en halvmil efter vatten eller döda middagshönsen själva. De som säger att det är lätt att vara hemmafru, och att vi hemmafruar bara latar oss, skulle inte klara en dag som hemmafru själva.

 när man trodde man fått höra allt vad gäller kränkande kommentarer kommer en susande med en riktig smäll under bältet - vi är lågbegåvade alternativt psykiskt handikappade. Men tack så jävla mycket för den, hördu.

Får väl summera här:

Hemmafruar är lata

Hemmafruar utnyttjar sina män

Hemmafruar är lågbegåvade/psykiskt sjuka

Någon som har mer att komma med, nu när det tydligen är "Sparka på hemmafru-dagarna"?

Jämför du dig på allvar med de yrkesgrupper du räknar upp här? Vilken förskollärare har hand om 1-4 barn (så värst många fler har du nog inte), vilken städerska städar ett enda hem och så vidare?

Dumpa henne, hon är en uppenbar gold digger.

Och nej, "hemmafru" är absolut inte ett arbete, aldrig någonsin. Det krävs inte mycket arbete för att hålla ett hus i toppskick och äta god mat; det vet jag eftersom både jag och min partner arbetar, men lik förbannat har dammfria golv, rena kläder, god mat på bordet, välmående barn och tid över till annat.

Nej, det är inte jobbigt att vara hemmafru, såvida man inte har en herrgård att sköta om ensam eller om man lider av någon form av handikapp. Att vara hemmafru är att ha konstant ledigt.

Det lilla jobb ni tar hand om i hemmet, det tar vi vanliga människor också hand om utöver våra arbeten.

Men är du så enkelspårig? Att vara hemmafru är ett heltidsjobb. Man tar hand om ALLT. Inte bara städar 1 hus. Man tar ALL hämtning/lämning, handla, planera, diska, laga mat, går upp tidigt med barnen, Tvätta, städa. 

Tycker inte alls att det är en konstig jämförelse.