• Förvirrad fru

    Måste allt vara rättvist?

    Jag är gravid i v.8 och mår väldigt illa. Min och makens tanke var från början att vi skulle avvakta med att säga berätta om graviditeten, men i och med detta konstanta illamående och kräkande var det svårt att dölja för familjen.

    Min mamma mådde lika illa som jag vid en av sina graviditeter så jag har vänt mig mycket till henne för råd och stöd. Dessutom är hon sjuksköterska så jag känner att hon har en del kunskaper som jag saknar.

    Problemet är att maken är sur för att jag inte inviger hans mamma lika mycket i graviditeten. Det ska tilläggas att hon deklarerade att hon minsann mådde som en prinsessa hela graviditeten ( hon har bara ett barn).

    Är det verkligen så konstigt att jag hellre vänder mig till min mamma än till svärmor för råd?

  • Svar på tråden Måste allt vara rättvist?
  • Förvirrad fru

    Det gör jag väl inte egentligen. Sen, även om hon säkert inte menade det så, så känner jag mig rätt dålig som mår illa när hon minsann mådde som en prinsessa.

  • Förvirrad fru

    Det låste väl vara ganska vanligt att gravida kvinnor vänder sig till kvinnor i släkten (mamma, syster, mormor etc) för att få råd?

  • Förvirrad fru

    Det låste väl vara ganska vanligt att gravida kvinnor vänder sig till kvinnor i släkten (mamma, syster, mormor etc) för att få råd?

  • Alexi

    Men alltså! För mig är det helt självklart att blivande Mormor ofta är mycket mer involverad i en graviditet än blivande Farmor. Varför ska maken vara sur över det?

  • Ryttaretjej

    Det här gäller primärt hur du mår - inte att ni ska få barn. Min erfarenhet är att den här "orättvisan" blir ännu större när barnet väl är fött. Jag hade iaf inte lust att berätta om mina jobbigare känslor, såriga bröstvårtor, amningsnekymmer och underlivsproblem med min svärmor. Graviditet och barnafödsel påverkar delar av kvinnans kropp som är väldigt privata. Därför får de flesta farmödrar mindre inblick i barnets tillblivelse och första tid än mormödrarna.

    Det kan vara viktigt att få din sambo att förstå det här redan nu. Om barnets farmor är lite mer intresserad sedan än du önskar är det bra om din sambo vet och förstår det.

  • Förvirrad fru

    För mig också. Under graviditeten handlar det ju faktiskt väldigt mycket om det blivande mamman, sen vill jag självklart att svärmor ska ha en bra relation till bebisen när den väl är född. Men just nu så vill jag faktiskt helst att hon lämnar mig i fred.

    Misstänker att det har mycket att göra med att maken är enda barnet och att hans mamma försöker "adoptera mig". Men jag har redan en mamma, behöver inte en till!

  • Krusbärskompott

    LOL vilket trams! Det gör man ju precis som man själv vill.

    Jag är gravid i v12 o svärmor vet inget men min mamma fick veta tidigt för jag ville ha stöd.

    Ta hand om dig!

  • Förvirrad fru

    Jag ville berätta för min mamma tidigt, just för att få stöd. Då menade maken på att berättar vi för mina föräldrar så ska hans också få veta. Jag tänkte ju precis som du säger, att jag ville ha stöd från mamma. Då gav jag mig och vi berättade även för svärföräldrarna. Men precis som många säger, mycket kring graviditet handlar om våra "privata" delar. Och vem jag ska diskutera sådant med vill jag faktiskt bestämma själv. Så här får maken ge sig. Skönt att höra att fler tänker som jag, kände mig elak som kände så.

  • äldreochklokare

    man pratar väl med den man känner sig mest bekväm med? Din man kan väl snacka med sin mamma om han har behov. 

  • nevermind

    Hans mamma, hans problem. Han får väl prata med sin mamma själv! Jag hade knappt nämnt nånting för min svärmor.

  • Mälaröbo

    Jag kan tycka att båda har rätt att få veta om graviditeten ungefär samtidigt, men vem du sen ber om råd är väl din ensak! Han får väl fråga sin mamma om graviditetsråd om han tycker det är viktigt. Om jag har ett problem vänder väl jag mig till den JAG tror kan hjälpa mig bäst. Ser inget konstigt i det.

Svar på tråden Måste allt vara rättvist?