• stockholmis

    Letar medförälder!

    Hej på er!

    Jag är en homosexuell kille på 24 år från stockholm som har en enorm barnlängtan och som har drömt om att skaffa barn sen jag var väldigt ung. Jag letar nu med ljus och lykta efter en medförälder (ensamstående kvinna, lesbiskt par, heterosexuellt par som har svårt att få barn osv.osv.) Jag kan tänka mig både ensam vårdnad men även delad vårdnad 50/50, i detta fall ser jag gärna att vi blir goda vänner så man kan fira högtider och dylikt ihop. Jag är helt öppen för förslag på levnadssätt och allt vad detta nu kan innebära.

    Jag har bra anställning, stabilt boende och allting färdigt för mig, nu fattas bara min stora dröm om barn som i princip är meningen med livet.

    Hör gärna av er om det låter intressant, om ni vet något eller bara har tips/råd och vill bolla lite idéer! 
    Kram så länge! /D

  • Svar på tråden Letar medförälder!
  • Anonym (eh)
    Anonym (S) skrev 2017-09-06 13:47:32 följande:
    Jo, att redan från början planera för ett sånt liv är inte sjysst. Det är ingen leksak vi pratar om.
    Bättre det än att föräldrarna skiljer sig när barnen är äldre, det är ju jobbigare för barnen. Om barnen från början haft det så har de inget att jämföra med, och kommer inte må dåligt över det. 
  • Anonym (S)
    Anonym (eh) skrev 2017-09-06 13:53:41 följande:

    Bättre det än att föräldrarna skiljer sig när barnen är äldre, det är ju jobbigare för barnen. Om barnen från början haft det så har de inget att jämföra med, och kommer inte må dåligt över det. 


    jag vet inte vad andra gör men jag skaffar inte barn med tankar om att jag ska skilja mig efter några år.
  • Anonym (eh)
    Anonym (S) skrev 2017-09-06 13:55:14 följande:
    jag vet inte vad andra gör men jag skaffar inte barn med tankar om att jag ska skilja mig efter några år.
    Nej men faktum är ju att 90% av föräldrarna gör det. 
  • stockholmis

    Alla tycker olika, och jag har förstått vissas oro över att skaffa ett barn under förutsättning att föräldrarna bor på olika håll. Jag respekterar allas åsikter, men jag tänker precis som en annan skrev lite längre upp att jag tror ett barn som två vänner skaffar tillsammans har större chans att få ett kärleksfullt liv med två föräldrar som umgås, än hamna i en sorts crossfire i en skilsmässa (vilket tyvärr är 90% idag, hur hemskt det än är). Jag står fast vid att det här är ett enormt bra sätt att skaffa barn på, om bara barnet har kärleksfulla föräldrar med rätt förutsättningar så är det andra inte lika viktigt. 

  • stockholmis
    Azaruna skrev 2017-09-06 13:42:59 följande:

    Det här är något jag har börjat fundera på. Jag anser att det viktigaste för ett barn är stabila och kärleksfulla föräldrar, resten är mindre viktigt. Två vänner som får barn har dessutom mindre risk för att bli elaka mot varandra och använda barnen som vapen i en separation, vilket sker ofta i "vanliga" relationer när de går sönder. Så man kan se på det hur man vill och därför tror jag att alla sätt funkar, så länge båda (eller alla 3 eller 4) föräldrar gör sitt bästa för att få barnet att växa upp i en kärleksfull miljö.

    Jag vet dock inte om jag passar dina önskemål. Jag är dubbelt så gammal som du, och bor rätt långt från Stockholm, och kan inte flytta längre än till Linköping. Men om du vill så skadar det ju inte att lära känna varandra och dela tankar?


    Jag skickade ett PM till dig! :)
  • Anonym (Mamma)
    Anonym (eh) skrev 2017-09-03 17:57:10 följande:

    Men alltså, så har väl 90% av barnen det? Det är väldigt få föräldrar som bor ihop nu för tiden. Det är inte synd om de barnen.


    Öh jo det är synd om barnen som tvingas flytta fram och tillbaka - helt ärligt hade du velat flytta varje vecka?

    Angående bonusfamiljer så har dessa mycket problem med att få ihop det hela. Bara å hänga här på familjeliv så läser du om de mest bisarra beteenden från vuxna människor mot andras barn. Du kanske ska fundera på att hitta en partner du älskar och vill leva med och skaffa barn tillsammans med? Du är ju ung och har ju tid att leta och fundera kring detta ett tag till.
  • Anonym (S)
    Anonym (eh) skrev 2017-09-06 14:02:02 följande:

    Nej men faktum är ju att 90% av föräldrarna gör det. 


    90%? Vad är det för absurd siffra? Kom inte med felaktiga fakta tack:
  • Anonym (eh)
    Anonym (Mamma) skrev 2017-09-06 16:07:20 följande:
    Öh jo det är synd om barnen som tvingas flytta fram och tillbaka - helt ärligt hade du velat flytta varje vecka?

    Angående bonusfamiljer så har dessa mycket problem med att få ihop det hela. Bara å hänga här på familjeliv så läser du om de mest bisarra beteenden från vuxna människor mot andras barn. Du kanske ska fundera på att hitta en partner du älskar och vill leva med och skaffa barn tillsammans med? Du är ju ung och har ju tid att leta och fundera kring detta ett tag till.
    Mina föräldrar skilde sig när jag var 12 år gammal. Det var jävligt jobbigt ja, vilket berodde på att jag var så pass gammal. Om Jag växt upp med skilda föräldrar hade det inte varit något problem, då hade jag inte vetat något annat. Vande mig dock efter ett tag, jag var inget olyckligt barn på grund av flyttandet. 
  • Anonym (eh)
    Anonym (S) skrev 2017-09-06 16:07:34 följande:
    90%? Vad är det för absurd siffra? Kom inte med felaktiga fakta tack:
    Du får väl ta det med en nypa salt. Inga föräldrar omkring mig bor ihop, man hör om föräldrar som skiljer sig hela tiden. Bonusfamiljen är det nya. Det är vanligare att ha skilda föräldrar nu för tiden.
  • Anonym (Mamma)
    Anonym (eh) skrev 2017-09-06 16:13:49 följande:

    Mina föräldrar skilde sig när jag var 12 år gammal. Det var jävligt jobbigt ja, vilket berodde på att jag var så pass gammal. Om Jag växt upp med skilda föräldrar hade det inte varit något problem, då hade jag inte vetat något annat. Vande mig dock efter ett tag, jag var inget olyckligt barn på grund av flyttandet. 


    Jag har också skilda föräldrar och är själv skild med barn så ja jag vet att man överlever detta som barn och det är ju inte så att barnen går under men jag tror det är bättre att skaffa barn själv än att dela med någon man inte lever med i en relation. Enklast för TS och enklare för barnet att slippa flytta fram och tillbaka. Det är svårt att komma överens i bonusfamiljer och skilda familjer. Det är väldigt fint att dela på föräldraskapet med någon man älskar också. Samt så får barnet två föräldrar. Men som sagt jag hade skaffat barn själv framför någon typ av uppgörelse med någon jag inte känner eller älskar. Men vi är ju alla olika. Det tål nog att tänkas på ett tag tänker jag främst när jag läser Ts och meddelandena här. Ett barn är ju fantastiskt och för livet och det gäller ju att göra så att det blir det allra bästa förutsättningarna, för det är i vilket fall svårt att vara människa. I alla fall har min barndom påverkat mig oerhört och jag gör mitt yttersta för att mina barn ska få en bättre uppväxt än min egen.
Svar på tråden Letar medförälder!