Vi har ett barn i förskoleklass som berättar absolut NOLL om vad de gör på dagarna, men eftersom hon har äldre syskon så vet jag lite i alla fall ;) Först och främst, jag har upplevt det året som ett år när de växer från förskolebarn till skolbarn. I början ska alla lära känna varandra, de ska ha idrott och lära sig duscha med en massa barn, de ska våga gå på toa själva och klara allt där själva osv. För vissa barn är detta jättestora hinder att ta sig över, medan det för andra barn är en självklarhet. Rena lektioner, med tjugo fem-sex åringar hade nog dödat skollusten ganska snabbt, men min upplevelse är att pedagogerna är duktiga på att väva in lärandet ändå. Men tja, de har idrott och musik och matte (ofta i skogen), och de övar bokstäver och att ljuda osv. Jag blev mäkta imponerad av förskoleklassen när äldsta gick där, han var oerhört mkt mer förberedd för skolan än vad en annan var när det var dags för ettan. Sen är det nog upp till skolan att lägga schemat, vi har nämligen uppmärksammat att det skiljer ganska många timmar i skoltid mellan skolorna i vår kommun vilket är lite konstigt?!