fornminne skrev 2017-09-21 18:42:10 följande:
Jag är också svag för söta drycker, dock inte läsk eftersom jag är måttligt förtjust i kolsyra. Jag dricker aldrig läsk för att släcka törsten, däremot för att det är gott. (Dock högst en halvliter om dagen, oftast inte mer än en halvliter i veckan). Föredrar Coca Cola i så fall, är inte så förtjust i andra läskedrycker.
Är man van vid att det ska smaka sött, är det tyvärr svårt att vänja sig av med det. Inte omöjligt men svårt. Jag har fått LÄRA mig dricka vanligt vatten. Det går bra om det är kallt, alltså förvarar jag alltid en flaska vatten i kylskåpet. Men ibland kan jag inte låta bli söta drycker ändå, därför har jag det aldrig hemma. Jag dricker det ute eller på jobbet ibland, men det är en annan sak. Dricker inga mängder längre. Men det kan ta tid att vänja om sig.
Jag har på sista tiden börjat sätta in en 1,5 liters pet-flaska med vatten i frysen, för att jag också älskar iskallt vatten och börjat byta ut det mot det istället. Man tar ut flaskan när vattnet är helt till is och låter det stå och smälta, blir underbart gott.
Ända sedan jag var barn har jag älskat läsk. Älskar bubblet och smaken och att man rapar så gott efteråt. När jag var liten var jag och min jämnåriga kusin på en släktmiddag och de hade en back med läsk i hallen ( 33cl glasflaskor dock), en s.k. "blandback" med olika sorters läsk. När de andra vuxna inte var närvarande började vi dricka av läsken och hade snart druckit upp nästan alla, Jag och min kusin var så bukstinna att vi knappt kunde gå utan bara kröp omkring på golvet och rapade, men på något sätt tyckte vi då att det var jäkligt kul och jag kände ändå en enorm tillfredsställelse i kroppen, blev väldigt lugn, trots bukstinnheten, ja nästan hög.
Som vuxen dricker jag förstås inte läsk i de kvantiteterna, men har så förbaskat svårt att avstå.
