Bf juni 2018

Freya18: jag tar all nattmatning själv. Pappan får sova. Men jag har väldigt lätt för att somna om och sova smålurar på dagen, han har svårt för det. Och nu jobbar han dessutom.

Men jag har sagt att får jag inte sova alls så är det möjligt att jag väcker honom så han få ta över kl 4. Man klarar sig på jobbet en dag med lite sömn.

Vi ammar ganska olika från natt till natt. Under dagen vill han ha mat minst varannan timme, tills han somnar för natten som sker nån gång mellan 20.30 och 22.30. På natten ammar han var tredje till var femte timme. Oftast blir det ca 21, 02, 05, 07 och efter 07 somnar han inte om igen. Vi delar helt på nätterna så jag ammar och pappa rapar och byter blöja om det behövs samt får honom att somna om. Jag sover inte på dagarna så pappas argument är att jag har det jobbigare än han har det på jobbet så han vill avlasta. Funkar bra så här långt!

Här är det också lite olika på nätterna, men hon brukar vilja sova för natten vid 22, och fram till 7-8 äter hon 1-2 gånger, somnar sen om en stund, så då smiter jag upp och hinner dricka kaffe och äta frukost oftast innan hon vaknar. Jag tar allt på natten eftersom mannen kliver upp med 2-åringen, dessutom är det inte så farligt på natten nu heller, hon sover bra. Imorgon tänkte jag därför kliva upp med sonen, lika bra att börja öva inför då mannen börjar jobba och jag är själv med två små. Det kommer bli en utmaning, bävar lite inför det!

Vår kille somnar för natten oftast mellan 19-21 och sover då allt från 3-6h. Därefter amning typ var 2-3h. Jag ammar och byter blöja, sen får pappan hjälpa honom med insomning och om det inte går, ta ut honom till babygym/vad han eller pappan nu vill....så jag kan sova vidare. Ibland får han fixa blöja också.

Han jobbar men tycker det är rättvist att han också är uppe nån sväng på nätterna. Han vet att det är lika mycket heltidsjobb att vara föräldraledig som att ha ett riktigt jobb. Det är jag tacksam över...

Vår lilla tjej sover rätt mkt på kvällen men sambon matar henne vid 24.00 när han går och lägger sig och jag försöker gå och lägga mig lite tidigare. Sen sover hon till typ 03.00 då jag går upp och matar henne, då äter hon typ i sömnen, sen byter jag bara blöja och sen sover vi igen:) Vaknar igen vid 06.00 och då ammar jag lite i sängen och så får hon sova kvar där med mig tills vi går upp vid 8-9. Eftersom vi mest ger ersättning så matar sambon mest på dagarna men på nätterna vaknar jag ändå så tycker det känns onödigt att väcka honom,fast han säger att jag gärna får. Tänker att jag lika bra kan vänja mig att klara nätterna själv eftersom han ändå börjar jobba nästa vecka:)

Har era små fått Rotavaccin? Vår tjej fick igår och hon verkar ha lite ont i magen och bajsar typ rinnande grönt bajs idag..

Fundering: någon som vet om en bärsele/bärsjal där man kan ha mindre bebis framåtvänd.

Jag tänkte inte gå promenader med den. Men behöver på jobbet så jag kan ha båda händerna fria medan jag står vid mitt skrivbord.

Min son vill gärna bäras framåt och sittande. Inget som den bärselen vi har idag hjälper mig med.

Använder den mest när han ska sova och komma till ro..

Våran grabb fick vaccinet igår och vi var beredda på att han kunde bli lite kinkig och få ont i magen, men han är helt vanlig. Han bajsade igår natt och bajset var lika som tidigare.

Barnmorskan sa att det är helt normalt med lite knip i magen, men om barnet blir otröstlig och ser ut att ha väldigt ont så ska man träffa läkare på en gång. Hon nämde dock ingenting om att avföringen kunde byta färg. Ring annars till 1177 och rådfråga.

Hur har lillen mått idag då?

Idag har hon varit sitt glada jag som vanligt:) Möjligtvis sovit lite mer än hon brukar.

Skönt att er lillkille inte verkar påverkad!

Våran grabb har också sovit lite mer än vanligt. Trött, men glad liten parvel när han vaknar. Idag har han sovit flera timmar mitt på dagen och somnade 20.00 på kvällen. Vaknade vid 21.30 för att äta och somnade snabbt om igen. Kanske vaccinet påverkar lite?

Ja, sköterskan på Bvc sa att dom kunde bli lite tröttare än vanligt. Ska försöka väcka törnrosa nu för lite käk inför natten.

Sov gott:)

Har någon av er provat ha sex ännu? Hur har det gått? Efter hur lång tid? 5 veckor sedan förlossning här och har inte haft sex än. Har ganska nyligen slutat blöda. Har ingen direkt lust alls faktiskt men det har däremot min typ sexuellt frustrerade sambo som ofta frågar om när det kan tänkas vara "ok" igen... Gillar inte den pressen. Har gjort knipövningar sen dagen efter fl i princip men är ändå nervös för hur det ska vara där nere. Inte lätt att få tillbaka lusten heller när man går med en bebis fastklistrad, sover utkasst och inte alls känner sig direkt bekväm med kroppen så här nära efter graviditet. Eller hur känner ni? Borde jag ta mig i kragen?

Vi har faktiskt inte heller testat. Gått 2 månader nu. Men vi tog tyvärr död på lusten lite eftersom vi försökte få barn så länge så jag tror ingen av oss har någon direkt brådska.

Jag skulle säga att du ska vänta tills du är sugen och känner dig bekväm. Men man får ju göra som man själv känner:) Svårt!

Det är jobbigt att behöva säga nej och förklara att man inte känner sig redo när ett nytt försök genast dyker på en dagen efter. Jag förstår min sambos frustration men önskar att han la lite mindre press på mig och visade lite större hänsyn och förståelse för min situation. Känner ibland en liten stillsam undran om det verkligen är samma person som stod där brevid mig under förlossningen för ett par veckor sedan och nu är så angelägen om sex. Hade faktiskt varit lite skönt om han blivit en liten smula avskräckt. Skämtåsido;)

Vi har haft sex en gång och jag var skitnervös innan! Jag blev klippt och sprack lite grann så underlivet har känts lite annorlunda efter förlossningen. Men allt har läkt fint och nu känns underlivet rätt så vanlig igen. Trodde jag skulle få ont av sex, men det kändes precis som förut.

Men jag har inte heller varit så sugen innan med tanke på tokvärmen och en del sömnbrist på det. Du känner när det är dags. Svårt för mig och säga, men känn ingen press! Din partner borde förstå att det är inte helt jäkla lätt och känna sig redo efter en förlossning. Det får ta den tid det tar helt enkelt. Min make var tokfrustrerad väldigt länge, men det får dom tåla. :)

Har inte heller haft sex och har noll lust. Min sambo frågade lite försiktigt för ett par veckor sedan och jag räddade upp situationen med att jag inte får ha sex innan efterkontrollen! Det får man ju, men det behöver ju inte han veta :) så Nu har han inte sagt ett ord om det... men har ju insett att efter efterkontrollen får jag kanske problem, haha. Jag känner mig helt återställd men första gången är ju lite läskig så tror det är därför jag har noll lust. Skulle kanske egentligen bara få det överstökat så tror jag lusten kommer tillbaka... men jag har ju liksom ingen lust att få det överstökat heller :P

Nej, inte än. 6 veckor sen fl och slutade blöda för en vecka sen, men har absolut ingen lust alls. Inte orolig över att det skulle göra ont, men vill bara inte. Ständigt varm och svettig, känner mig stor och ofräsch och har en klängbebis. Har för mig att amning gör att man känner mindre lust också. Mannen har frågat en gång och det var verkligen det minst passande tillfället jag hade kunnat komma på att ha sex på första gången efter förlossningen, så det blev inget med det. Får se när det blir av, men det dröjer nog ett tag till..

Vi har haft sex några gånger men det har gjort ont vissa gånger, av sköra slemhinnor. Jag har heller inte lika stor sexlust alls. Men ibland så får jag stark lust efter ett tag ändå...

Jag tycker det är rätt jobbigt när sambon försöker för ofta och man inte orkar, vill inte säga rakt ut att jag inte orkar utan vill att han ska fatta när jag inte ger någon direkt respons. Det har hänt nån gång att jag genomför för att få det överstökat för hans skull. Fast ibland blir jag ju tänd själv också efter ett tag.

Men duscha tillsammans utan sexpress har varit bra för att få lite intimitet och närhet. Det är lätt att det försvinner bland allt bebisfokus.

Plussade ni idag på BIM med bf 8 Juli, men vi kommer att få planerat kejsarsnitt så Bf kommer att bli i Juni om allt bara går som det ska.

Är så lycklig att det äntligen blev något, har försökt i 9 månader efter vi förlorade vår lilla son vid förlossningen på Lucia 2017.

 

Hej alla mammor! Hur går det för er? Här flyter livet på och lilla bebisen är 4 månader och inte så liten längre. Helammar fortfarande och vi har kommit in i rutiner bra. Har tränat regelbundet, först i en mammagrupp för nyförlösta och nu hårdare ca 3-4ggr per vecka. Kroppsligt känner jag mig helt återställd och har gjort länge men nu känns det som nåt är fel hormonmässigt. Första två månaderna försvann alla gravidkilon och jag kände mig pigg. Från månad 2 och nu till månad 4 ökar jag bara i vikt trots träning och jag är konstant förstoppad och svettas på nätterna och är frusen på dagen. Känner mig inte så trött men tung i kroppen liksom, vilket säkert beror på viktökningen. Har inte gått upp jättemycket utan runt 3-4kg sen efter förlossningen men de känns jättemycket :/ är det fler än mig det blir såhär för? Blev exakt samma förra graviditeten, alltså att jag gick upp i vikt igen efter förlossningen men trodde det berodde på att jag fikade mycket. Fikar en del nu med, men nu har jag ändå tänkt mig för betydligt mer än förra gången, samt att förstoppningen och allmän seghet i kroppen gör att jag tänker att mina hormoner går bananas pga amningen. Ska ringa bm och be om kopparspiral så ska höra om jag får ta blodprov och kika mina värden. Nån mer?

Halloo! Här går det helt underbart bra måste jag säga. :)

Sonen är 5 månader + 15 dagar. Äter bra, sover 12 timmar varje natt sen många veckor tillbaka, bajsar och kissar i pottan och är allmänt go och glad pojke!

Han får smakportioner varannan dag och älskar det vi ger honom. Ska bli kul och mata honom ordentligt sen. Vi tar det lite sakta med maten så hans tarmar hinner utvecklas ordentligt.

Han tränar på att krypa, men kommer inte framåt än. Men han kämpar hårt. Han har precis hittat sina fötter när han ligger på mage. Ser så roligt ut! Babblar på gör han en hel del. Har börjat säga "maammaaamm" väldigt ofta så snart kanske han kläcker ur sig "mamma". :) Allting är så väldigt spännande när det är första barnet för oss och vi känner oss så lyckligt lottade.

Jag mår förövrigt bra. Tappade massor med vikt över sommaren. Det var så himla varmt så min aptit försvann helt. Sen har vikten stannat för mig. Väger lika mycket som innan graviditeten. Hår tappar jag massor nu! Helt ofanligt mycket, men det blir väl så när hormonerna försvinner antar jag.

Sen har jag redan råkat bli gravid en gång och fick missfall, så maken sprang snabbt iväg och köpte kondomer. Från att ha varit väldigt ofertil till väldigt fertil helt plötsligt känns lite konstigt för mig, men vi är inte riktigt redo för en liten bebis igen. Vill mysa på ordentligt med sonen först. :D