• Anonym (Hledrt)

    Varför kallas det bonusbarn?

    Ja, Varför kallas det så ofta att man har ett "bonus"-barn? För mig innebär bonus något extra som är positivt, en bonus kan vara extra pengar på lönen, eller en god kopp kaffe efter en stor måltid.

    Men varför kallar man då extrabarn som inte är positivt för bonus? Det är ju inte ens egna barn så man har ju inte den kopplingen, man står ut med dem för att man vill vara med föräldern.

    Jag vet egentligen inte vad man skulle kunna kalla det istället. Parasitbarn? Onödigt anhangbarn? Någon med bättre förslag? Kanske jagfårvälståutmedbarn?

  • Svar på tråden Varför kallas det bonusbarn?
  • Anonym (Sandra)

    När jag läser här på forumet ibland så känner jag mig lite utanför. Lever med en man som har barn sen tidigare, hans barn kallar mig för pappas tjej och jag säger att hon är min sambos barn.

    Kan inte relatera mig till en extramamma eller bonusmamma för den relationen har vi inte. Hon är extremt mammig och pappig så skulle jag ens försöka mig på att leka mamma så skulle helvetet slå ut.

    För den delen så är inte vår relation dålig, tvärtom. Vi har respekt för varann och dialogen funkar bra.

    Tror dock att det provocerar andra att man inte går ut och säger att man är upp över öronen kär i sin partners barn.

  • Anonym (Sandra)
    Ess skrev 2017-09-30 09:17:36 följande:
    Jag kan köpa det om de känt varann väldigt länge, funnits med sen barnet var mycket litet.
    MEN när man läser en tråd om en tjej som blivit ihop med en man för typ 6-12 månader sen och påstår sig älska hans 17 åriga dotter som sin egen, då är det en klar lögn enligt mig.
    Håller med. Hade vi träffats när hon var liten så hade nog vår relation utvecklats mer. Men att träffa en man med en tonåring? Att då gå in med floskler och kalla sig för bonusmamma är ett hån. Nej då får man vara glad över att alla i hushållet mår bra och respekterar varann.
  • Anonym (Lätt att snacka från läktaren)
    Brumma skrev 2017-09-30 12:52:10 följande:

    Jag trodde helt och fullt att kärleken jag kände för min bonus innan jag fick egna barn VAR den där kärleken vissa pratar om att de har till sina barn. När jag fick egna märkte jag att FÖR MIG var det skillnad. Kärleken till bonus blev iny e mindre men den är en annan "sort".

    Så jag kan säga hur det var FÖR MIG.

    Men jag är inte tillräckligt förmäten för att sitta och påstå att jag vet hur ANDRA känner. Allvarligt - tror du på fullt allvar att du har mer rätt än andra har till sina egna känslor?

    De vänner jag har där jag litar helt och fullt på att människorna är ärliga om sina känslor och verkligen älskar sina bonusar lika mycket som sina biologiska är tvärtom människor som själva har fått skapa sina egna relationer med sina bonusar. Där ingen "legat på" vare sig åt ena eller andra h0llet utan där kärleken fått utvecklas själv.

    Ps. Jag älskar min bonus som om hon var min men kärleken är en annan än till de biologiska barnen. Jag älskar min mammas man som om han var biologisk familj men kärleken är en annan än till min pappa. Att säga att ngn är "som ens egen" utesluter inte att kärleken är olika till olika personer.


    Tror det är så här rätt ofta. Ni styvmammor TROR att ni vet saker men har man inte varit i situationen så kan man inte veta vilka känslor som uppstår. Gäller även att man inte kan vara säker på hur man skulle hantera en viss känsloladdad situation. Gäller inte minst alla åsikter om hur biomammor ska agera. Men det är lätt att sitta på läktaren och tala om att fotbollsspelaren borde gjort mål när det var helt öppet...
  • Brumma
    Anonym (Lätt att snacka från läktaren) skrev 2017-10-01 10:58:46 följande:

    Tror det är så här rätt ofta. Ni styvmammor TROR att ni vet saker men har man inte varit i situationen så kan man inte veta vilka känslor som uppstår. Gäller även att man inte kan vara säker på hur man skulle hantera en viss känsloladdad situation. Gäller inte minst alla åsikter om hur biomammor ska agera. Men det är lätt att sitta på läktaren och tala om att fotbollsspelaren borde gjort mål när det var helt öppet...


    Jag kan inte säga hur någon bör KÄNNA. Men jag kan ha åsikter om hur någon bör AGERA gentemot sitt barn och sin omgivning.
  • Anonym (S)

    Tja, ts, det kallas väl så för att den som myntade uttrycket från början ansåg att det var en bonus med barnen, sen finns det tydligen rätt många som tycker likadant, annars hade uttrycket aldrig blivit så vedertaget.
    Din egen attityd till dina bonusbarn lyser igenom och jag tycker den är tragisk.
    Inget barn ska behöva bli betraktad som en parasit, det är inte barnets val att leva i en familj där föräldrarna är frånskilda. 
    Och det är inte barnets val att det kommer in nya vuxna och det är inte barnet som väljer dom nya vuxna.
    Så frågan är väl vem som är parasiten i familjen egentligen?

  • sextiotalist
    Anonym (Lätt att snacka från läktaren) skrev 2017-10-01 10:58:46 följande:

    Tror det är så här rätt ofta. Ni styvmammor TROR att ni vet saker men har man inte varit i situationen så kan man inte veta vilka känslor som uppstår. Gäller även att man inte kan vara säker på hur man skulle hantera en viss känsloladdad situation. IGäller inte minst alla åsikter om hur biomammor ska agera. Men det är lätt att sitta på läktaren och tala om att fotbollsspelaren borde gjort mål när det var helt öppet...


    Brumma sitter inte på läkaren. Hon har egna barn också och deras resa för att få deras familj att fungera har inte varit en rak och lätt väg.

    Jag respekterar hennes sätt att se på sin och hennes bonusdotters relation, även om den skiljer sig från min och sambons (fantastiska) barns relation.

    Det viktigaste är att den fungerar och att alla mår bra, sedan kan den se olika ut. Så om Brumma skriver att hon älskar sin bonusdotter, så vet jag att det är äkta känslor.
  • John22

    Ja säg det. Det är ett tramspåhitt i samma anda som att det inte heter fängelse och mentalsjukhus längre.

  • Anonym (?)
    Anonym (Hledrt) skrev 2017-09-29 22:39:09 följande:

    Ja, Varför kallas det så ofta att man har ett "bonus"-barn? För mig innebär bonus något extra som är positivt, en bonus kan vara extra pengar på lönen, eller en god kopp kaffe efter en stor måltid.

    Men varför kallar man då extrabarn som inte är positivt för bonus? Det är ju inte ens egna barn så man har ju inte den kopplingen, man står ut med dem för att man vill vara med föräldern.

    Jag vet egentligen inte vad man skulle kunna kalla det istället. Parasitbarn? Onödigt anhangbarn? Någon med bättre förslag? Kanske jagfårvälståutmedbarn?


    Vad tror du? Måste du ställa en fråga om detta? Givetvis för att skapa en bättre relation och känsla mellan parterna.

    Förr sa man styvbarn, styrmor etc men det låter inte speciellt positivt. Sedan var det plastbarn och plastmamma/pappa, det låter inte jättekul det heller. Ett av mina bonusbarn kallar mig för låtsasmamma Skrattande, tycker inte jag låter speciellt kul men säger inget för jag vet att det inte menas på något dumt sätt, vi gillar varann. 
    Jag säger ibland att jag är deras extramamma, det är ju ganska neutralt, ingen värdering varken åt ena eller andra hållet. 

    Dina märkliga idéer om parasitbarn etc, utgår jag från att du mest skrev på skoj. Även om man kan ha ansträngda relationer inom en familj blir det knappast bättre om du ena veckan gillar barnet och då får det kallas bonus, till nästa vecka när du tröttnat, då blir det plötsligt ett parasitbarn?  
    Nej, du förstår nog själv om du tänker efter lite. 
    Samma gäller omvänt: skulle du uppskatta om barnet kallade dig för parasitförälder eller liknande? 
  • Anonym (Kajsa)

    De där alternativen som ts räknar upp, tycker jag absolut att man ska tala om för sin kille att man använder i sina tankar. Så att han kan skydda sina barn från att bo under samma tak som en sån tjej och får veta hur hennes sanna natur är. Kan någon tänka sej en mamma bo med en sambo som tänker på hennes ungar som "parasitbarn "?

  • Anonym (Sandra)
    Anonym (Kajsa) skrev 2017-10-01 11:28:36 följande:

    De där alternativen som ts räknar upp, tycker jag absolut att man ska tala om för sin kille att man använder i sina tankar. Så att han kan skydda sina barn från att bo under samma tak som en sån tjej och får veta hur hennes sanna natur är. Kan någon tänka sej en mamma bo med en sambo som tänker på hennes ungar som "parasitbarn "?


    Parasitbarn var en riktigt otrevlig kommentar men jag väljer att tro att det var lite frustrerat menat.

    Det är inte lätt alla gånger. Den nya partnern har ingen del i uppfostran och har ingen rätt att säga till om något. Då kan man i ren frustration bli lite bittert irriterad och uttrycka sig så som TS gjorde. Det var skrivet på ett forum, nu antar jag att hon är schysst mot barnen och sin partner.

    Det är tabu men nya partners kan faktiskt också bli trötta och förbannade på omgivningen de lever med. Inte bara barn och bioföräldrar som har patent på det.
Svar på tråden Varför kallas det bonusbarn?