Inlägg från: Olga1924 |Visa alla inlägg
  • Olga1924

    Otrohet värre än allt?

    Jag tror att trohet är viktig för att det är symbolen för exklusivitet. Tidigare i livet var ju ett äktenskapet mer som en affärsuppgörelse.
    Sex är ofta det är det som är specifikt för oss som par. Om du nu vill ligga med andra. Vad skulle ni ha som var specifikt för er. Som ni inte gör med andra? Vilken symbol skulle känneteckna just er? Ni bor ihop men det gör man med vänner också.
    Du skulle dessutom inte ligga med någon annan som du inte är attraherad av.
    Och attraktion är ju mer än sex. Man vet aldrig innan vad det leder till. Ofta blir det en förälskelse. Jag tänker mig dig komma hem och dela den med din pojkvän. Eller skulle du mörka det?

    Sex är egentligen två saker. Dels fysiskt som när man stimulerar receptorer i kroppen som känns väldigt bra. Det skall vara skönt att göra barn.
    Men det handlar också om psykologisk positiv förstärkning. Någon vill göra något väldigt intimt med mig och jag är utvald. Men det är en impulsdriven kortsiktig förstärkning och de brukar ofta leda till fler. Tänk tanken att du en fredag kväll säger till din pojkvän att i helgen skall jag knulla med X. I din värld skull han ge dig en high
    five och önska dig ett bra knull, eller? Skulle du mörka det också.

    Om du blir gravid skulle din pojkvän jubla och säga " Så bra att du knullat med någon annan och blivit gravid. Jag vill vara pappan" Och vad skulle ev andra barn säga. För du tänker väl dig att man skall vara oegoistiskt tjusig hela livet. Och skulle du presentera din pojkvän som pappa till eventuella barn eller älskaren?

    Som du ser finns det många praktiska problem som uppstår när man filosoferar som du gör. Och vi människor är praktiska varelser. Vi vill ha så lite komplikation i vår liv som möjligt. För övrigt är jag lite fundersam över att sex blivit så enormt viktigt. Kanske är det bara här på FL. Många verkar ju ha sex som hobby. Och för dig verkar det vara ett orsaken till att du ev lämnar någon du påstår dig älska.

  • Olga1924

    Lite fint av dig att försöka sätta en diagnos på mig. Sexointresserad. Som ett sätt att avfärda mig. Fyrkantig. Vi tycker inte lika. Naturligtvis. Jag är mer än dubbelt så gammal som dig. Vid din ålder hade jag experimenterat med sex i nästan tio år. Det var ganska vanligt då. Jag levde i en utvecklingsfas som krävde det och det var fantastisk. Men det blev aldrig något som jag måste göra.
    I din åldern hade jag börjat känna att jag ville vidare. Träffa någon som jag kunde leva med. Få barn med och hitta ett jobb jag  ville ha. Men jag har förstått att de tio åren varit väldigt viktiga. Jag fick koll på sex, kunde stoppa eventuella impulser som kom då och då. Kände inte att min hälsa stod och föll beroende på hur mycket sex jag fick. Viket resulterade i att jag kanske fick det bästa sexet någon sin. Naturligtvis med min partner.Jag ville nog mer men hon var viktigare än sexet. För att kunna ha ett stabilt förhållande behövde vi ett regelsystem. Ett praktiskt synsätt. Vi hamnade i en del problem men det löste sig genom att vi till slut pratade med varandra. Och omformulerade våra regler.

    När vi sedan fick barn och då och då hamnade i kriser hade vi kittet som kunde hålla ihop oss. Vi tog oss igenom dess pga att vi hade varit exklusiva med varandra.
    Det gör att när jag ser ditt filosoferande blir praktisk. Du vet att all filosofi måste testas praktiskt.
    Jag skall vara ärlig och säga att du är ganska ointressant för mig.Men det då skriver  väcker intresse. Och då du skriver att du är rädd för att bli gammal och bitter handlar det inte längre om filosofi utan om ditt välmående. Sex används ju ofta som ångestdämpning.  Du har också svårt att ta till dig det andra skriver. Det verkar som om du vill ha bekräftelse.
    Dessutom raljerar du ang mina tidigare frågor. Vore bättre om du försökte bevara dem. Ex vad skulle göra din och pojkvännens relation exklusiv om du gör allt med andra som du gör med honom?  Och vad händer om du blir förälskad i din älskare?

Svar på tråden Otrohet värre än allt?