Inlägg från: pallazathena |Visa alla inlägg
  • pallazathena

    Bjuda dotterns pojkvän på resa?!?

    AndréasGR skrev 2017-10-24 23:58:23 följande:

    Så typiskt pinsamt svenskt. Detta är lika illa som när ett barn har en kompis hemma varav denna får vänta medans familjen själva äter. Så vidrigt och snålt. Varit med om det många gånger och därefter brytit kontakten omgående därefter. Vill man ha en bra relation till folk och vara en varmhjärtad person så är det klart man bjuder de närmaste i omgivningen. Inklusive barns partners eller inte alls. Tar ni betalt av gäster också när ni har fest/middagar eller låter dem kanske ta med eget att dricka och tar betalt för maten utan att skämnas det minsta att nämna det? Sånt här är ju bara så skrattretande och så vidrigt tankesätt att man får ont i magen. Försök istället tänka på hur er dotters pojkvän kommer känna när ni vill bjuda med men att han får betala själv. Jag och säker många fler skulle få magont av bara tanken på något sådant.


    Ja för en vardagsmiddag och en dyr utlandsresa är ju verkligen samma sak. Vilken korkad liknelse.
  • pallazathena

    I det läget ni beskriver hade jag inte bjudit på pojkvännens resa. Hade sagt att om han vill följa med är han välkommen att göra det och bekosta själv. En present på 25000kr är redan där väldigt generöst och ingen kan väl vänta sig att bli medbjuden i bara farten, särskilt om det är någon som skulle ha råd själv.

    Men å andra sidan är jag inte av åsikten att ens partner måste följa med på precis allt. I te samma sak men... När min mamma fyllde jämt bjöd hon mig och min bror, flera andra följde med och de betalade för sig själva.

  • pallazathena
    Anonym (Lisa) skrev 2017-10-26 10:19:51 följande:

    Jag har inte läst tråden utan bara starten, så det kan hända att du förtydligat bland inläggen!

    Men jag tycker att det beror på er ekonomiska situation och hur stabil deras relation är. Om de varit tillsammans +1 år och bor ihop så är det än annan sak än om de varit tillsammans 2 mån och dejtar. Exakt var gränsen går får man känna själv.

    Om ni är två vuxna med bra inkomster och inga hemmaboende barn så gör det också skillnad gentemot om om du varit en ensamstående sjukskriven undersköterska med två småsyskon hemma. Det är fint att vara generös tycker jag men exakt vad man har möjlighet att vars generös med beror ju på ens förutsättningar.

    Jag är 29 år, sambo sedan 5 år tillbaka och jag hade blivit väldigt ledsen om mina svärföräldrar meddelat att de tar med min sambo på en resa men inte mig, att bara jag fick betala. Vi har en fin och nära relation och ett sånt beteende hade gjort att jag känt mig väldigt utanför. Skulle de göra en dyr resa och vill ha med oss så hade jag hellre velat att de sa till samtliga barn med respektive att "vi skulle tycka att det vore jättekul om ni ville följa med men har inte möjlighet att bjuda alla. Vi står gärna för x%

    om ni vill resa med oss". Eller att alla fick betala själva. Det hade vi absolut gjort och det hade inte varit några konstigheter.

    Vi har rest med både mina och hans föräldrar flera gånger och de har alltid betalat för båda, eftersom de har råd med det. Vi betalar för allt när de hälsar på oss. Men det har aldrig varit nåt så dyrt som USA. Med mitt ex däremot (vi var också tillsammans länge) sa de som jag skrev ovan, att de gärna ville ha med oss men att det blev för dyrt att betala för alla.

    Det är väl inte principiellt FEL att bara betala för sina barn heller, men i förlängningen så betyder ens gästvänlighet och generositet mycket för vilken relation man får med ens barn när de är vuxna. Att mina svärföräldrar behandlar mig som en dotter innebär ju att jag älskar dem och att vi väljer att umgås mycket med dem, vilket innebär dels att de har en närmare kontakt med sin son än vad de annars hade haft och dels att de kommer att få en nära relation med våra framtida barn osv. Samma gäller mina föräldrar. Så man får väl tänka att det man "betalar för" är att man bygger en relation med sina barn och med den som är viktigast i barnets liv.

    Men som sagt så får man ju göra det utifrån sina förutsättningar. Hade min svärmor haft det dåligt ställt så hade jag känt samma tacksamhet inför en middag hos henne som jag nu känner inför betalda resor, om du förstår hur jag menar. Så jag menar inte "ju mer man får betalt desto mer älskar man sina svärföräldrar" utan "ju mer inkluderad man känner sig i familjen desto mer älskar man" ungefär :)


    Tycker det är lite märkligt och ego att bli personligt förolämpad för att man inte blir bjuden på en resa för 25000kr för att ens partner blir det - av sina föräldrar. Ni är inte en paketdeal som sitter ihop och för att du inte får en lika dyr present av dina svärföräldrar är på inget vis ett avvisande.
  • pallazathena
    kännermiggenerös skrev 2017-10-26 08:30:37 följande:

    Nja hon ska plugga några år till så jag hoppas verkligen inte hon skaffar barn innan dess. Hon var med oss på resa bara för två månader sedan också o hon o jag har varit på resa i våras + att vi var på 25 års resa med henne + hennes dåvarande pojkvän också i våras så vi har rest rätt mycket med henne. Jag tyckte det var jättetrevligt när vi åkte med hennes dåvarande pojkvän också. Den nye pojkvännen är ännu gulligare. Nja det lutar nog åt förslaget att han får erbjudande o följa med men får betala en del själv bara frågan om hur man ska säga det? Dka man dra till med en summa tex du får betala 10.000 så betalar vi resten eller ska man säga du får betala tex hotellrummet så betalar vi resten? Vilket låter bäst? Hade ni unga tyckt det var ok o hade ni följt med på de premisserna? Är ju så mycket enklare o bara säga att vi bjuder. Alltså vi har råd men det är ju inte så att vi är så rika att det inte märks i plånboken direkt.... det gör det ju


    Beror kanske på vad som känns rätt för er. En lösning är som någon kan nämnde att respektive får betala flyg och hotell själv men ni står för alla kostnader där nere. Det är ju generöst i sig att bjuda på mat och utflykter under en vecka.
Svar på tråden Bjuda dotterns pojkvän på resa?!?