Lösa ut sambo

Anonym (al),

Ja men då verkar det vara som jag misstänker - att det hänger på individens framställning av läget dvs att A kan göra troligt att han tänkte bo i lägenheten själv med dottern.  Jag vet att A sedan flera år tillbaka letat efter en litet större lägenhet till sig och dottern och siktade på en 4:a då han behöver ha ett arbetsrum samt  separata rum till honom /dottern, Lägenheten som köptes är en liten 4:a. När de blev sambo fick sambons två pojkar dela på det som kunde varit arbetsrum och A har inget annat utrymme för det. Det är väldigt trångt, litet vardagsrum och ganska bökigt för 5 pers vilket han påtalat flera gånger. Jag vet att han vill bo stort så min personliga tanke är att han köpt lägenheten med avsikt att han och dottern skulle bo där. Nuvarande sambon hade i flera år frågat om de inte kunde bli sambo och jag tror att det kom litet i efterhand. Jag är dock inte alls säker och jag vill inte blanda mig i genom att ta part. Hursom helst - avsikt är ju väldigt svår att bevisa. 

Viktigt är om båda flyttade in i bostaden tillsammans och avsikten med inköpet av bostaden var att den skulle vara den gemensamma bostaden.

Sedan ska man titta på hur länge dom varit sambo, samt så finns det en skevningsregel enligt 15§ sambolagen som man kan använda sig av.

Men när man ska göra en bodelning beräknas varje sambos andel i samboegendomen men avdrag för de skulder som kan kopplas till just den egendomen, ex huslån på huset, eller att man köpt en soffa på avbetalning, enligt 12 & 13 §§ sambolagen.

Därefter delar man lika på värdet av vardera sambos överskott på egendomen enligt 14§ sambolagen.

Vill du/ni läsa på ännu mer kan ni gå in på lagen.nu och söka på sambolagen 2003:376, där det finns mer information.

Ms H har rätt, men jag är rädd för att hon stökar till det för TS (och "A) här.

9 av 10 bostäder (Villor, BR) är behäftade med lån. Där börjar man, dvs hur stora lån är det på bostaden? För dessa måste givetvis räknas bort från "värdet" (som Ms H säger) som skall "delas upp". Därför brukar man ofta prata om "vinsten", dvs netto-värdet efter skulder.

BR köpt för 2msek, lån 1,8msek. Där är själva värdet 200tsek och det är vad som skall "bodelas". I princip.

Sen är det ju (i dagens marknad) ofta så att; BR köpt för 2msek, lån 1,8msek, anno 2015. Dagens marknadsvärde (2017) är 2,2mSEK, dvs värdet är 400tsek.

Sen är det helt riktigt så att man kan ha "bekostat" en renovering för 100tsek, då skall den räknas bort, eller "jämkas" mot "värdet".

Likaså brukar man lägga in två stycken schablonposter; en som hanterar reavinstskatt (22%), dvs värdet skall minskas med skatte-effekten (som ligger kvar hos den som sitter kvar i bostaden, till den dag den de facto säljs och ev skatt skall erläggas), samt ett fiktivt belopp för mäklararvode, då de allra flesta bostäder säljs via en mäklare som tar ut ett arvode, dvs för att nå "värdet"/"vinsten" så kostar det ett arvode (vilket bekostas av den som sitter kvar i bostaden, och då betalas den dag den ev säljs).

Så ovan "vinst" kan då minskas med 22% reavinstskatt, och ett mäklararvode, samt ev värdehöjande reparationer/investeringar i bostaden (beroende på vem som bekostat dessa).

Ja, i regel så vänder man sig till en mäklare för att få ett uppskattat marknadsvärde. Förhoppningsvis så är bägge parter överens om detta "värde", är man inte så får man ta in fler värderingar och hitta något "genomsnitt".

Är man hyffsat överens så brukar ovan inte vara jättekrångligt, ofta så kan banken hjälpa till (då det ofta ändå innebär att man skall lägga om lån etc).

Knäckfrågan huruvida bostaden skall ses som inköpt för gemensamt boende, den är intressant. Men skulle nog kräva lite mer "efterforskning". Hur länge har de varit särbos? Hur såg respektive boende ut innan? Man kan leka med tanken om A och "Särbo" bodde i varsin 3:a (Xkvm) och A nu köpte en 5:a (Ykvm) så är det ju rimligt att anta att inköpet var för ett framtida gemensamt boende, om A däremot köpte en 3:a (Xkvm) så blir det ju lite mer intressant diskussion som kan föras, men som kan bli stökig...

I det här läget skulle jag i första hand hävda att boendet är köpt för eget bruk.

I andra hand skulle jag hävda "jämkningsregeln".

Misstänker att den som köpt lägenheten har lagt in en viss summa som kontantinsats och eventuellt amorterat en del.

Upp till hälften av detta+värdeökning- skatt på värdeökningen-fiktivt mäklararvode kan behöva betalas till den som ska flytta ut om man inte kan

Med 2,5 års samboskap skulle man kunna få ner  det till hälften av hälften, dvs 25%.

Anonym (studenten)

Vet du vilket datum det är som räknas när de gäller angående när de flyttar ihop? Är det när de båda börjar bo där eller när de mantalsskriver sig i lägenheten? 

När du skriver vinst nu, så menar du två olika saker. ?Pengar över? och ?det som ska skattas på?. Det ena är beroende av hur mycket lån man haft (pengar över) och det andra är helt frikopplat från lån (vinstskatt).

Ska renoveringskostnader verkligen tas hänsyn till vid bodelning?

Rätt eller fel: 

A har bott med vår gemensamma dotter i en 2-rumslägenhet i 6 år. Klagat från första stund på att den var för liten och sökt arbetsrum och eget rum till dottern. 

Sambon (som jag aldrig varit hos) ska ha haft en 4 till sig och sina 3 barn. Ett barn har nu flyttat hemifrån.

Lägenheten som köptes är en 4:a. 
 

#metoo

Till TS, förarbetena till sambolagen säger att ett samboförhållande som understiger 5år är att betrakta som kortvarigt och då kan jämkningsregeln åberopas. Finns något som kallas giftorättstrappan, som bygger på att "värdet" viktas (typ som den klassiska 80-20 regeln), där %-satsen ändras år efter år i takt med att relationen blir längre för att slutligen nå 50-50.

Säger detta mer för att så är lagen skriven, klart man kan/ska vara generös, men det är alltid bra att ha koll på lagar och regler. Det finns tyvärr alltid folk som är "för snälla" och folk som utnyttjar detta när relationer tar slut...

För att det inte skall låta ensidigt (att jag bara hejjar på "A"), väljer man att bli sambos så ligger det ju på bägge parter att se till att man vet vad man ger sig in i (när det gäller ekonomiska aspekter), dvs om "särbon" ansåg att detta var en bostad för gemensamt bruk, så borde hon ha tillsett att "lån" även fördelades ut till henne, dvs hon borde ha "köpt" in sig i boendet. Sen kan man ju ändock säga (utan att veta alla ekonomiska aspekter i deras relation) att hon iaf inte blir en "förlorare" (rent ekonomiskt)...

Var inte min mening att "peka på dig". Var mer att TS verkar lite osäker, och pratar själv i termer kring "vad är det som skall delas" (värde? vinst?).

Därför jag ville lyfta fram att just lån är av enorm betydelse. Speciellt om lånen endast ligger på den ena sambon.

Njae, man kan, men utsikterna kan vara små att få gehör för det. Ofta så handlar det om när i tid renovering gjorts. Gör man renovering direkt vid köp så utgår man ju från att bägge parter har kunnat dra nytta av den högre standarden under samboendetiden. Skulle man göra en större renovering i "mars" och förhållandet tog slut i "april" så kan man ju (försöka) hävda att kostnaden för renoveringen skall jämkas mot "värdet".

Renoveringskostnader är ju annars viktigt när du säljer och skall deklarera din vinst (förbättringsutgifter får man dra bort från beskattningsunderlaget, givetvis en herrans massa regler kring vad?när gjordes det? men ändock)

Anonym (Rättelfel) 

Tack för bra info! Enligt A och gemensamma vänner är sambon väl medveten om att hon i princip är bostadslös om förhållandet tar slut. Detta har hon enligt dessa pratat om flera gånger så hon förstår riskerna hon tar. Dock har det inte gjorts något åt detta.  Jag känner henne inte så väl men tycker att hon ska ha rätt till det hon enligt lagen ska ha. A får i så fall ta konsekvenserna av att inte haft samboavtal och sambon får ta konsekvenserna av att inte ha sett till att komma med på dokumenten /lån mm. Båda två får stå sina kast men jag vill inte se att någon av dem skor sig på den andras bekostnad.