AnnaB90 skrev 2017-12-16 18:52:34 följande:
Tusen tack och förlåt för sent svar!!
Tråkigt att höra att ni har fått kämpa så pass länge, även om det verkar fullt normalt när man läser... Men jag förstår verkligen att det känns som en evighet när man längtar :(
Vet inte hur länge ni har haft planer på barn men jag vet hur det känns att vänta. 4 år närmre bestämt. Jag och mitt ex hade planer på barn, eller jag hade och trodde att han kände samma. Jag planerade och räknade ner, fler gånger om. Tillslut sa han att han nog aldrig skulle vilja ha barn och då tog det slut mellan oss, barn är så pass viktigt för mig. Sen var det ju klart annat som avgjorde i slutändan också.
Fy vad jobbigt det var med min barnlängtan då...
Men sen träffade jag en helt underbar kille som vill samma som mig i livet och nu äntligen är jag gravid. Så försöken har inte varit många men längtan och hopplösheten kan jag ändå känna igen mig i på ett sätt...
Vill bara säga att jag känner med dig och förstår hur det är att längta. Styrkekramar till dig <3 Hur går det för dig nu??
Ja usch för att längta så länge. Jag har länge velat ha barn, sen tonåren är 31,5 nu. Hade bestämt mig för att åka till Danmark och göra inseminationer som ensamstående då jag var själv. Men sen plötsligt dök han upp min sambo.
Nu väntar jag på mensen som borde komma någon gång mellan måndag och torsdag nästa vecka. Helst inte alls men är rätt säker på att den kommer komma.