Högkänslighet?

I somras insåg jag att jag va både introvert o högkänslig. Ojojoj, säger jag bara. Jag ringde syrran o mådde så dåligt över d. Varför kunde jag inte få va normal? Syrran sa t.om att hon hade märkt att d va nåt som va annorlunda men valt att inte säga nåt. D gjorde bara saken ännu värre.

Med tiden så läste jag på mer o såg på videor om detta vilket gjorde mej gladare o gladare över att ha blivit skapad så här. Jag kan få ut ännu mer av film, böcker o musik än andra som inte är högkänsliga. Jag kan njuta av naturpromenader till fullo. Vänner behöver inte prata för att göra mej sällskap, endast gemenskapen räcker.

Ofta när man läser om högkänslighet så står d i negativ form. D e (tror jag) för att inte alla på vår jord e högkänsliga o så fort någonting sticker ut från normen så e d fel. Varför kan inte samhället bara se att alla e olika o att väldigt få personer passar in i den där normen? Tänk om 75% hade varit högkänsiga, då hade ju d varit normen.

Hoppas att du snart kan komma att njuta av din högkänslighet, för den förgyller verkligen livet!