Nästan flintskallig vid 30

Jag har tänkt på det där, hur kan man vara säker på om det är genetisk eller en biverkan av medicinerna jag tar? Jag skulle verkligen vilja veta det.

Tack för tipset om Toppik, jag ska kolla upp det. Så småningom skulle jag vilja göra en hårtransplantation om det är möjligt (jag får såklart boka en konsultation och fråga först)

Jag undrar också varför jag började tappa håret så tidigt, är du insatt i det? Överallt läser jag att kvinnor kan börja tappa hår i 30- års åldern (det är tidigt håravfall, kvinnligt håravfall brukar börja i samband med klimakteriet), men jag började tappa redan i 20- års åldern och jag hittar ingen information alls om kvinnor som tappar hår så tidigt.

Om du går till en läkare eller hudläkare så kan dom ge dig diagnos utifrån dina kliniska symptom och historik. Man kan även göra biopsi där dom tar en bit från skalpen för analys men det är oftast onödigt.

Precis vilka mediciner är det du tar?

Att göra en hårtransplantation med kvinnlig ärftlig håravfall är inte rekommenderat eftersom kvinnors genetiska håravfall är diffust, dvs över hela skalpen. I motsats mot mäns, där håret fortfarande förblir normalt i kransen. Då blir det alltså svårt att veta vilka hårsäckar som är friska nog för en transplantation.

Tyvärr är tidig början också ett symptom på genetisk håravfall. Men, började det alltså i samband med att du började med dina mediciner?

Genetisk håravfall gör så att hårsäckarna krymper och växtfasen blir kortare och kortare. Hårstråna blir tunnare och växer inte lika långt. Vilofasen blir längre. Till slut så växer inget alls mer då hårsäcken dör och den går inte att få liv igen. De hårsäckar som fortfarande kan växa ut tunna, genomskinliga strån, vellushår, kan alltså stimuleras igång med minoxidil att växa lite tjockare och längre strån. Men resultat varierar.

Jag tycker du ska gå till läkare och göra en grundlig undersökning. Har du andra symtom som mensrubbningar, trötthet, viktproblem, acne, hårväxt i ansiktet? Pcos kan orsaka håravfall och övriga problem. Kan inte botas men kan lindras.

Genetiskt håravfall är orsakat av dht (dihydrotestosterone) en biprodukt av normalt testosteron som viss del av befolkningen (genetiskt) är överkänsliga mot. Den finns i vårt sebum, dvs den olja som produceras naturligt i våra hårsäckar och den stryper de som är känsligas hårsäckar. Det finns läkemedel mot detta som tex Finasterid/Propecia som vissa upplever som väldigt hjälpsamt då det blockerar dht?et. Ett naturligt ämne som går att köpa i hälsokosten (?) är Saw Palmetto som har samma egenskaper då det också blockerar dht. Det är kliniskt bevisat på män med dht relaterade prostataproblem.

Om det är möjligt på något vis, byt medicinerna du tar nu mot eventuellt annan sort. Dvs, om de inte är livsnödvändiga.

Mitt håravfall är runt mittbenan och det viktigaste för mig är att fixa den kala fläcken, så det är inte så jättediffust, jag har bara tappat hår vid mittbenan och inte alls vid kransen.

Jag tar Lamictal och Cipralex. Såhär står det i FASS om Lamictal; kan förekomma hos 1 av 100 användare, onormalt håravfall eller förtunning (alopeci). Såhär står det om Cipralex; kan förekomma hos 1 av 100 användare, Hårförlust. Jag förstår själv att 1% är jättelite och att det kanske inte alls beror på medicinen. Jag har pratat med min läkare som säger att det kanske inte är den biverkan man tänker på vid de här medicinerna, men det står ju i biverkningslistan.

Är det till vårdcentralen jag vänder mig om jag vill kolla vad håravfallet beror på eller är det en sådan sak man får gå privat med och betala allt själv?

Men det började ju 10 år tidigare än det står på alla sidor om håravfall, det är det jag reagerar på. Tidigt håravfall hos kvinnor är vid 30 inte vid 20. Jag vet inte om det började i samband med att jag började med medicinerna, det har kommit väldigt smygande, det var på ett ungefär samma år, men det kan vara en slump också.

Jag har inte fått tunna eller genomskinliga hårstrån, en stor del av mitt hår har alltid slutat växa vid 1-2 dm för att sedan falla av, så var det då jag var barn också, och jag har det så vid kransen också (där jag inte tappat hår alls) Jag tycker inte den delen är värre än vanligt. Det stora problemet är mängden hår jag tappar, då det var som värst tappade jag runt 300 hårstrån per dag, nu ligger jag på runt 100, men det känns inte som att det jag tappar nu växer ut.

Jag lider av extrem trötthet som inte de antidepressiva hjälper mot, jag är sjukskriven 75% för att jag är så trött. De antidepressiva hjälper alltså mot alla depressions symtom men inte mot tröttheten. Jag har också viktproblem som främst beror på att jag är hungrig hela tiden det började för några år sedan, jag har alltid haft stora problem med min mens (enda sedan jag fick den) Jag vill helst inte byta mediciner, jag har provat igenom de flesta medicinerna som finns och det var först med den här kombon som fungerar, min läkare avråder starkt från att både byta och sluta med medicinen, jag kan inte jobba utan mediciner heller. Jag har tagit blodprov för vitaminer och sköldkörteln.

Det finns en del som pekar för ett ärftligt håravfall också, det finns i släkten och min bror började bli tunnhårig vid 20-25 års ålder, min farmor blev ordentligt tunnhårig då hon var i 60-70 års åldern, då hon gick bort hade hon knappt något hår alls.

sv.wikipedia.org/wiki/Kvinnligt_h%C3%A5ravfall

Jag tycker det låter som androgen alopeci. Har du några hormonella problem (mensrubbningar) eller använder p-piller/slutat med p-piller? Många som har genetiskt håravfall riskerar trigga igång alopeci med p-piller (särskilt androgent gestagen d.v.s de flesta föutom drosperinon). Drosperinon finns i yasmine, yaz, yasminelle ex, men har såklart andra biverkningar.  

Jag har själv ovanstående. Men jag fick mensrubbningar innan "har precis kommit i klimakteriet", så det finns en förklaring bakom vilket i mitt fall är förändrade "låga" nivåer av östrogen. Jag har provat på östrogen mot håravfallet, men blev så irriterad och fick andra jobbiga biverkningar så jag har gett upp hoppet.

Då håravfall liknande ditt ofta beror på hormonella förändringar så kanske det är värt att kolla upp dina hormonnivåer? Det kan man göra via werlabbs på nätet om man betalar för det själv (var inte så farligt dyrt ca 500kr för både östrogen och progesteron. 

Har tyvärr inget bättre råd. har nog provat allt man kan tänka sig i vitaminväg utom minoxidil. :(

Gå till vårdcentralen och be de kolla upp att du inte har lågt järn eller sköldkörtelproblem som kan orsaka håravfall (dock sällan enligt mönster som ditt). Men klart man kan vända sig till VC då håravfall kan vara symtom av någon sjukdom.

Jag skulle nog gå till en en gynekolog, särskilt om det rör sig om pcos. Tyvärr verkar detta inte vara nåt som läkare tar riktigt på allvar eftersom håravfall inte är direkt livshotande. Vilket är förkastligt, det kan visst bli livshotande om man som kvinna blir djupt deprimerad av detta. Vilket är mer än förståeligt. Så det kan hända att du får pusha på ordentligt.

Pcos tex syns på ultraljud, vilket ju är en ganska lätt undersökning.

Annars är detta med håravfall fortfarande ett stort mysterium och läkarna famlar i mörkret. Man får testa sig fram med vad som kan tänkas hjälpa en.

Antidepressiva är rätt kända för att orsaka hårlossning så jag fattar inte varför läkare säger annorlunda. 1% är inte så där jättelite heller egentligen och någon tillhör ju tydligen den gruppen också. Och för dom är det ju verklighet.

Det är bra att du tar tag i detta, ge inte upp förrens du undersökt varenda hörn.

Genetisk håravfall kan börja i tonåren redan, även hos kvinnor. Kvinnligt ärfligt håravfall yttrar sig med bredare och bredare bena. Med små, tunna genomskinliga strån menar jag vellushår, typ sådana man har naturligt i ansiktet. Som knappt syns, men betyder att hårsäcken inte är helt död. Det är som fjun och kan vara svåra att se på huvudet.

När man tappar stora mängder med hår som tex 300 strån per dag är det mer ett tecken på Telogen Effluvium vilket oftast är tillfällig hårlossning som kan bero på stress, nån chock i systemet som tex kirurgi men även mediciner (speciellt p-piller) osv. Det brukar börja 3 månader efter det man blivit utsatt för och bör sluta efter ytterligare 3-6 månader. Det kan trigga igång genetisk hårlossning, dvs om man redan har anlag för det.

Man behöver inte tappa mängder med hår med genetisk hårlossning, det som sker är att håret inte växer tillbaks som det var utan varje ny utväxt blir tunnare och kortare. Det kan ske under kortare eller längre tid, alla är olika.

Det kan ju hända att din farmors nästan totala kalhet berodde på mediciner på äldre dar.

Jag började också tappa hår i 27-årsåldern. Det var i samband med graviditet och stress.

Sen dess är det avsevärt tunnare. Jag mådde oerhört dåligt länge. Ren ångest. Men sen bestämde jag mig för att göra det jag kan. Vilket INTE är mirakelmediciner, hopp om hormoner, tillskott etc (hade först provat allt det). Utan jag bestämde mig för att kamouflera håravfallet så länge det går utan peruk. Med fibrer ex tioppik och slingor/ersättningar har jag nu i tio års tid haft ok hår! Ingen ser men jag får fixa och trixa varje dag!

Det handlar alltså om att acceptera det, hitta lösningar som finns, och släppa ångesten! När jag blir så tunnhårig att detta inte hjälper kommer jag ha peruker.

Det är väl alopecia, se till att du får träffa en dermatolog. Jag har alopecia (är helt skallig). Kul är det inte, men när man provar peruker och träffar andra som tappar håret pga cancer som dom snart dör av, känns alopecia som helt ok. Tips, om du tappar ögonbrynen och ögonfransarna, tatuera eye linersoch ögonbryn.