Gabbe75 skrev 2018-01-08 19:57:20 följande:
Nej, det gör han inte. Det meningsskiljaktigheterna gäller är VAR gränserna rent skattemässigt går och hur det påverkar drivkraften bland olika grupper av människor att arbeta. Det finns ingen seriös ekonom som tror att 100% marginalskatt inte skulle påverka drivkraften för arbete.
http://www.aei.org/publication/piketty-and-krugman-admit-the-laffer-curve-is-real/
Att budgetunderskotten på 80-talet i USA skulle bero på för låga inkomstskatter har jag aldrig hört talas om. Populära förklaringsvarabler brukar ju annars vara skevheter i handelsbalansen och höga försvarskostnader under kalla krigets dagar. För övrigt hade ju Sverige under hela 70- och 80-talet också rejäla underskott i statsfinanserna trots skyhöga marginalskatter. Man kan utan omsvep hävda att det var då sossarna på allvar började köra landet i botten. Den förra finansministern Kjell-Olof Feldt insåg att allt barkade åt skogen och avgick på grund av detta.
Nej det finns ingen seriös nationalekonom som tror att 100 % marginalskatt inte skulle påverka drivkraften för arbete å andra sidan förstår alla ekonomer att medborgarna måste betala skatt men jag hoppas inte att det är på den nivån du vill bedriva diskussionen?
Här kan du läsa vad som hände när Ronald Reagan blev motiverad av Laffer och genomförde stora ofinansierade skattesänkningar. Reagan såg inga problem med att skattefinansieringarna inte var finansierade då skatteintäkterna enligt Lafferkurvan skulle öka men resultatet blev självklart tvärtom och Reagans skattesänkningar blev en katastrof för USAs statsfinanser. Lite längre ner kan du läsa vad som hände när den borgerliga regeringen på 90-talet försökte sig på samma sak där ofinansierade skattesänkningar skulle finansieras med "dynamiska" effekter men där statsfinanserna kraschade. www.dagensarena.se/magasinetarena/sandro-scocco-vem-ska-ta-hand-om-lantstallet/
Här kan du läsa när nobelpristagaren i Ekonomi Paul Krugman sågar tanken med Lafferkurvan. krugman.blogs.nytimes.com/2015/04/10/the-laffer-swerve/
Till diskussionen kan läggas att alliansen sänkte skatten med för löntagarna under åren 2007 - 2014 utan att detta var fullt ut finansierat (för att få ut fler i jobb). Även detta skulle leda till "dynamiska effekter". Tyvärr fungerade inte upplägget och alliansen var tvungen att sälja ut statliga tillgångar och öka statsskulden för att få ihop ekvationen (största underskottet i statens finanser kom 2013 och 2014 d.v.s. när Sveriges ekonomi var stabil).
Läget i Sveriges offentliga finanser under borgerliga regeringar
